Göteborgsposten – 16 januari 1868, sida 2

först till magistergraden, men tog istället kansli-exa men 1819 och antogs s. å. d. 13 Maj till e. o. kans list i kansli-styrelsens expedition af K. M:ts kansli examiverad af Leopold och Bergstedt samt tjenstgjorde der ett år. Ingick 1820 vid k.lIngeniörkåren: Faltmätningsbrigad såsom underlöjtnant; tjenstgjorde der till 1825 och blef då genom tjenstebyte flyttac till Ingeniörkärens Fortifikationsbrigad. Adjutan åren 1824—26 hos generallöjtn. frih. B. E. Franc Sparre. Ar 1826 löjtn. vid Ingeniorkåren och ordonnansofficer hos kronprinsen Oscar. Tjenstgjorde vid Karlsborgs såstningsbyggnad senast som arbetsmajor. Erholl på begäran afsked 1830 samt fr. krigstjensten 1831 med kaptens namn, heder och värdighet. Ledam. af Sv, Bibelsällskapet, Hushållningssällsk:na i Wermlands och Skaraborgs län, ledamot af Krigsvetenskapsakademien och hedersledamot af Landtbruks-akademien. Riksdagsman för Wermländska bruksdistriktet 1834 och 35 Ledamot af Fattigvårds-komiten 1842. D:o af Sällskapet för Vexelundervisningens befrämjande, af Sällsk. för spridande af nyttiga kunskaper bland de arbetande klasserna, af Svenska Slojdföreningen, af Samfundet pro Fide Christianismo samt åtskilliga andra föreningar för nyttiga ändamål. Ombud för Svenska Jernkontoret vid Londonerexpositionen 1851 Ordf. i Jernvägskomitn 1851 och vid Sjette allmänna Svenska landtoruksmötet 1853. Utnämnd till statsråd den 18 Maj 1844; på begäran ontledigad från samma embete den 10 April 1848. Riddare af Nordsijerneorden d. 14 Okt. 1844; kommendör af samma orden d. 28 April 1853. — För öfrigt bar hans verksamhet förnämligast varit riktad åt bergsbruk och landtbruk, Sveriges begge näringar. Redan 1824 egde han ett jernbruk i Wermland, hvilket han dock snart afyttrade. År 1827 anlade han från nyo Ribbingsfors bruk i Westergötland; 1830 blef han genom val bland talrika medintressenter utsedd till disponent för Uddeholms bruks-bolags vidsträckta egendomar och affärer i Wermland. I sådan egenskap har han anlagt 4 nya jernbruk och utvidgat andra, så att berörde bolags jerntillverkning af egna råämnen stigit från 7,000 till 22,000 skfö. om året, hvarjemte on trävaru-rörelse blifvit bildad af c:a 15,000 tolfters exportabla plankors årliga tillverkning). Jernets förbättring i egenskaper har härmed gått i jemnbredd, äfvensom de vidsträckta trakternas uppodling och bebyggande till idoga menniskors bostad. Omläggning af gamla vägar oeh anläggning af en jernväg redan 1831 förbi det största vattenfallet i Klarelfven, anläggningen af en segelbar kanal af en half mils längd inom bergslagsdistriktet o. s. v. äro, jemte ortens betydligt stegrade sorkofran, minnen af Warns verksamhet derstädes. I de flesta af Wermlands många framåtskridande företag, såsom Bankinrättning, Brondstodsförening, Jernvägsanlåggningar, Hypoteksförening, Förening för hästafvelns förbättring m. m. var Wern städse en nitisk deltagare. I Skaraborgs län, der han sedan 1855 har sin bostad ) å en egendom benämnd Wahlaholm, har han grundlagt stiftelsen af en förening för hästafvelns förbättring samt införskrifvit äkerbrukshästar från Frankrike och hornboskap fr. England, hvarjemte han genom betydliga odlingar och farbattringar flerdubblat nyssnämnde egendoms värde. Samma verksamhet och nit för det allmänna ådagalade statsrådet W. som landshöfding i ofvannämnde län. Hans ovanliga förtjenster hugnades också trån tronen med ytterligare erkännanden, i det han år 1857 adlades och d. 5 Maj 1860 utnämndes till kommendör med Stora korset af Nordstjerneorden. Han var vid sin död egare till Wahlaholm med Nyängsholm i Westergötland, hälften af Carlslund i Nerike samt hade del i Uddeholmsverken i Wermland. År 1823 ingick den nu aflidne äktenskap med fröken Christina af Geijerstam, hvilken jemte 5 söner och 2 döttrar efterlefver honom. 7 Statsrädet Stang har, såsom vi i Måndagens tidning omnämnde, några dagar uppehållit sig i Stockholm, derifrån han i Lördags atreste. Norska Morgenbladet upprepar med anledning af detta hr Stangs besök i den svenska hufvudstaden åtskilliga rykten, som dermed förbindas, men på hvilka bladet, som det vill synas, icke alldeles sjelf tror. Det heter nemligen ati statsrådet Stangs mission dels afsett förslaget till unionsakten, dels en mera allmän förändring i den högsta norska militärstyrelsen, hvilken stortinget och armöen länge önskat, men som, enligt hvad det berättats, skulle stått i strid med konungens personliga önskningar och hvilka han hittills ej skall ha varit benägen att medgifva. Telegrafförbindelsen med England. Såsom bekant har telegrafförbindelsen mellan Skandinavien och England hittills egt rum genom Tyskland, Belgien och Holland. Det har dock varit naturligt att denna kommunikation långtifrån varit tillfredsställande. Dels äro de kontinentala linierna allt ör mycket upptagna, hvaraf följden blir att telegrammerna mellan mera aflägsna stationer otillbörligt försenas; dels har man ingen säkerhet för framtiden ifall, såsom väl är möjligt, orolighet i de länder, som dessa linier genomgå skulle uppstå; dels förekomma också ostare hinder å de europeiska landledningarne än å de sub4) Obs. Detta skrefs år 1855. Red:s anm.