Göteborgsposten – 15 januari 1868, sida 1

nad. Bedragaren hade en eller ett par gånger blifvit bedragen, den bitande biten, och hans sinnesstämning hade icke blifvit förbättrad deraf. Han var, som Harriet hade sagt, i begrepp att göra ett djerft slag, denna gång riktadt åt den stora allmänheten, och hade byggt planer på Mr Deanc, hvilka på grund af den större kännedom han fått om denne gentleman och sakernas ställning i det hela icke togo sig fullt så lofvande ut som i början af deras bekantskap för sex veckor sedan. De företag som drifvas af gentlemen af det Routhska broderskapet bringas från tanke till handling med en raskhet, som förefaller dyrkarne af idoghetens mera lofliga grenar alldeles utomordentlig. Routh hade ej tillbragt många timmar i sillskap med Mr Deanc (hvilken han träffat på ett simpelt värdshus der han lade ut sina snaror för en ung med pengar rikligen försedd men på hjerna tom Oxforder-student) förrän han byggde en noga beräknad plan på den osåäkra grundvalen af denne gentlemans förnämsta rikedom och generositet. Hans senare erfarande hade öfvertygat honom om verkligheten af den förra men visat honom hans misssag med afseende på den senare, och småningom började hans eljest så lugna sinne att plågas af ett oaflätligt brinnande begär efter de pengar som ständigt sväfvade för hans ögon, så väl som af ett oklokt och blindt agg till den fremmande som förenade slösaktighet med beräkning, samvetslös lastbarhet med en väl ordnad sparsamhet och tygellösa passioner med fullständig köld i hjerta och sinne. Routh kände intet om Deanes verkliga ställning i lifvet, men han var viss om att hade Deane liksom han sjelf