Göteborgsposten – 15 januari 1868, sida 1

Article Image
gt 98 —27 te 01(11107. 102 ——— —T—DpdWAWs— Året 1867 tillträdde således regeringen under tomligen gynnsamma auspicier: koleraepidemien fullt utslocknad och skarlakansfebern i ett starkt aftagande. Vi skola nu se till, huru dess eget skuldregister gostaltar sig. Den högsta sjukdomssiffran (5,664) visa inslammationer i respirationsorganerna, hvilka å våra formulärer föra namnen: Pacumonia, Bronchitis Laryngo-tracheitis och Febris catarrhalis. Ett ovanligt starkt förberrskande at till denna grupp hörande sjukdomar under årets första qvartal synes naturligast böra härledas från den kalla och ihållande vintern med sina N. och N.O. vindar. Jag vill dock i förbigående nämna en observation, man tror sig hafva gjort i Frankrike, att den s. k. grippe eller catarrhalfebern skulle vara en cholerans constantanta efterträdare, en hypothes, hvars bevisande vi hoppss att få öfverlemna åt kommande generationer. Under årets 3 första månader höll sig denna sjukdomskarakter temligen oförändrad, men i April nedsjunker dess månadssiffra plötsligt från 692 till 397, höjer sig åter något i Maj, men aftager sedan successivt och uppnår i Juli sitt minimum (155) Med höstens och vinterns inträdande stiger naturligtvis dess siffra åter, men ännu i slutet af December är den icke hälsten så stor som vid årets början. Nästa steget i fråga om fallens utbredning och talrikhet intager tarmkanalens katarrhala affektioner. Summan af under rubrikerna: Diarrhoea, Gastricismus och Febris gastrica upptagna sjukdomar utgör nemligen 4,294, en siffra, som, om man bortser från det genom sin choleraepidemi sorgligt utmärkta 1866, på en obetydlighet när sammanstämmer med do föregående årens sjukantal inom samma kategori. Högsta antalet fall bafva anmälts i Augusti (519), det minsta i Juni (246), Juli (3060) och December (252). Skarlakansfebern var, såsom förut är nämndt, ett arf, som 1867 emottog af sin föregångare. Sjukrapporterna för Januari utvisade ännu 70 fall af denna sjukdom, men att dess kraft redan då var bruten, framgår genast af årets ringa mortalitetsprocent (3.5 proc.) i motsats till det föregående årets (10 proc.) Den har i få och spridda fall bibehållit sig under alla månaderna och haft sin minsta sjukdomssiffra i Juli (3 fall). Kopporna hafva visserligen äfven under det förflutna året visat 8åg inom vårt samhälle (47 fall) och detta i högre grad än under de 2 nästföregående; men sjukdomen har haft en särdeles lindrig karakter, i de flesta fallen uppträdt sporadiskt och vanligen inskränkt sig till en eller par familjer. Sjukdomens importerande torde möjligen få tillskrifvas de genom vårt samhälle dragande emigranthoparne, hvilka Ifrån sina resp. hem medfört densamma. Nervfebern uppträdde under årets första hälft i enstaka fall till ett antal af omkring 15 i månaden. Med Juli månads ingång steg sjukantalet plötsligt till 34, bibehöll sig vid denna siffra under Augusti och September, samt aftog successivt under årets 3 sista månader. Någon epidemisk akter har den icke visat med undantag af inom härvarande stra fffängelse för qvinnor, der den vid Midsommartiden utbröt bland fångarne, hvilka samtliga nyss hitkommit från andra orter — ett förhållande som nästan lycktes gifva den rollen af en acclimatalionsseber. Årets dodsprocent af denna sjukdom har varit 15,4: Frossor hafva äfven under fjolåret förekommit men hu vudsakligen i förstäderna. Det ojemförligt största antalet faller på årets 5 första månader med omkring 45 fall i hvarje, då deremot medeltalet för de 7 sista är 15 fall i hvarje månad. Diphtheri och Croup hafva blott i enstaka fall visat sig; af den förra sjukdomen äro 45 insjuknade och 6 döda, af den senare 38 insjuknade och 11 döda anmälde. Kikhostan bar under året företett en särdeles lindrig karakter. Medan åren 1864—66 visade slutsumman 380, 145 och 448, har 1867 endast 128 fall, hvaraf 1 med dödlig ntgång. Det största antalet insjuknade äro anmälda i Januari, Februari, Oktober och December, det minsta i Mars, Juni, Juli och September. Angina parotidea eller påssjukan förekom under året högst sparsam. Deremot uppträdde den vanliga halsslussen (angina tonsillaris) under de första månaderna särdeles allmänt, aftog successivt emot sommaren, men återtog sin utbredning allt efter som den kalla årstiden ånyo inträdde. Puerperalsebern har högst obetylligt visat eig ute i staden, men till följe af öfversyllnad uppblossade den under årets första qvartal inom barnbördsafdelningen af detta sjukhus, der den bortryckte 14 patienter. Alven af fyllerigalenskap (Delirium tremens) har det nu förflutna årets kontingent betydligt understigit de föregående årens. De fles:a fallen ärv anmälda under väroch höstmänaderna, det minsta antalet under Juni, Juli och December. Af dessa hafva 12 proc. aflidit, de flesta till följe af complication med pneumoni. Taga vi nu en generell öfverblick öfver det till. ändagångna årets sjukdomskonstitution finna vi at såsom vanligt halsflusser och affektioner i respira t

15 januari 1868, sida 1

Thumbnail