Göteborgsposten – 13 januari 1868, sida 1

Moderna Vagabonder ) Roman af Edmund Fates. Öfversättning. — — — Har det händt något obehagligt, Stewart? fiågade bon i en mycket ljuf ton. — Nej, kära vän. Hvarför det? sade Routh, som nu satt vid ett bord, öfvertäckt med papper, med en penna i sin högra hand och stödjande sitt vackra, magra ansigte mot sin venstra. — Du såg så dyster ut, tycktes mig, men när du säger nej, är allting godt, svarade hans hustru kärleksfullt och gick bort ifrån honom till kaminen, i hvilken hon lade flera kol och med rågra raska tag röjde upp i rummet. Derpå satte hon sig mycket stilla i en låg länstol vid kaminen och vände sitt lugna, bleka ansigte mot sin man. Han gjorde stillatigande några långsamma drag med sin penna, lade den derpå ifrån sig och började, efter atv hafva skjutit sin stol tillbaka, att med långa och lätta steg gå fram och tillbaka i rummet. — Hvad tror du om Deane, Harriet? frågade han omsider, i det han stannade ett ögonblick midt framför sin hustru och betraktade henne med fast blick. — Hvad menar du? I hänseende till tankesätt eller förmögenhet: Med hänsyn till honom sjelf eller till oss? ) Forta. fr. N:o 7.