Göteborgsposten – 11 januari 1868, sida 1

QQQOOOO-OO.. —— betaren och de med honom i förmogenhetsvilkor lik ställde, och det skulle t. ex. innebära ganska ring: våda att åt hvarje arbetare som genom sparbanksbok depositionsbevis eller annorlunda kunde styrka at han konsekutivt i flera år förbättrat sin ekonomisk ställning, inrymma en afgörande röst vid sidan af dei största kapitalistens. Men utan en sådan ekonomisl sjelfständighet, som hvarje arbetare inom ganska få å kan genom utöfningen af vanliga borgerliga dygde och vanlig praktisk duglighet bereda sig, finna v också iatet skäl att bekläda honom med politiska rät tigheter, som icke kunna bortskänkas såsom en all mosa, och äfven om de det kunde, alldeles icke skull kunna utan ett visst ekonomiskt välstånd, på ett obe roende och samvetsgrannt sätt af sin innebafvare ut ösvas. Vid en förändring af kommunalforsattninger ne är det dock icke endast städerna och dess arbets klasser, som böra tagas i beräkningen, på landet a4 äfven den medelstora egendomen på många ställe satt i fullständigt beroende af de stora godsegarne och den som skrifver detta känner en landtkommun der en stor godsegare, genom egna röster och de! tryckning han har lätt att utösva på sina landtbon der och mindre hemmansegare, under flera års tid e blott förhindrat åtskilliga goda och behöfliga saker utan äfven dikterat alldeles olagliga kommunalstäm mobeslut, som ordföranden måst hos konungens be fallningshafvande ofverklaga och få upphäsda. Et på ett förnuftigt och liberalt sätt graderad röstskala med ett inskränkt röstmaximum, torde kanske för de närvarande närmast motsvara samhällets behof. Huru regeringen, sedan den de facto blifvit er ministerstyrelse, ämnar i längden reda sig med de un der så högst olika förhållanden tillkomna szjelsständiga styrelse-och förvaltningsverkon och särskildt med dessa likt några bouts-rimes af ett oskrifvet eller ut plånadt poem qvarstående stumpar af det gamla riks rådet, hvilka kallas kollegier, — derom är väl regeringen sjelf den bästa domaren. Vi torde dock äfven derom få yttra några ord helt och hållet i förbigäende, då vi en annan dag skola anhålla hos er om rum för några ytterligare tankar i likartade ämnen. omm t——L våren ses omm ti