Göteborgsposten – 9 januari 1868, sida 2

Article Image
stl. är utfärdat stämning mot grosshandlaren här i staden Alfred Palm såsom disponent af Wiska sågverksbolag, och detta på följande grunder: — Hr Bruno hade redan under år 1864 erhållit uppdrag att för Wiska sågverks aktiebolag uppköpa ståndskog och block inom vissa delar at Ilallands och Elfsborgs län. För de medel som till detta ändamål hr Bruno försträcktes af bolaget, skulle han utfärda reverser, hvilka han skulle återfå då han åt bolaget återlemnade ettdera afmärkningsbevis motsvarande delemnade beloppen eller leverantörernas skuldsedlar för erbållna förskotter å bhsvande leveranser. Emellertid erhöll hr Bruno, såsom det i stämningen uppgifves, icke sina ursprungligen utgilna reverser tillbaka i den mån de på ofvan omwnäxnt sätt infriades. Han oroade sig icke deröfver, ty han betviflade icke att han skulle af bolaget erhålla sin rätt. Men då hr B. tyckte sig finna att bolaget både mot honom och andra visade mindre redbarhet, begärde han att återfå sina skuldsedlar. Man svarade att de skulle bekommas, då hr B. aflemnat räkenskap för sin förvaltning under den bittills förflutna tiden. D. 27 April 1866 aflemnad hy B til bolaget (bolagsmännen voro hrr A. E. Broddelius, Alsfr. Palm och p. Möller samt dessutom hr S. Bruno sjelf med en tiondedel) sina räkenskaper till granskning med åtföljande certifikater. Ölverlemnandet skedde på hr A. Palms (disponent) kontor. Sedan afräkningen granskats af hr Palm blef B. nedkallad till hr A E. Broddelius (boende i samma hus som nyssnämnde hr Palm). Hr Broddelius hade då icke mycket att säga hr Bruno; men då den senare efter en kort stund uppkom på hr Palms kontor, var hr Palm försvunnen och med honom hr Brunos räkenskaper hvilka hr B. under tiden lemnat qvar. Försvunnen var ock en liqvidationsbok, förd från affärens första början mod bolaget. Hr Bruno bescokto sedermera d. 28 och 29 April 8. å. br Palm flera gånger för att förmå honom återlemna de omnämnda räkenskaperna eller åtminstone att lemna qvitto på näkenskapernas emottagande, men bvarken det ena eller det andra bifölls. Den 30 April fick åter hr Palw en visit af br Bruno, som då tyckte sig förmärka, att hr Palms tvenne bröder, en kapten och ca brukspatron, samt de tre bolagsmännen samtalade med hvarandra om hr Bruno. Åtminstone hade han blitvit visad in i ett annat rum. Hr B. blef sedermera nedkallad på hr Brodelir kontor, der hr Palm underrättade honom om, att isall han ville skrisva och underteckna en afsägelse på sin del i bolagsaffären och på ombudsmannaskapet, skulle han äterså icke blott originalredovisningen utan äfven sina tvenne originalskuldsedlar, utom tvenne, nemligen en a 25,000 rdr intecknad i hr Brunos egendom Hulta och en annan å 8,494 rdr med dit hörande säkerhetshandlingar. Alla öfriga reverser och handlingar lades fram på bordet. Den ifrågasatta skriften befanns emellertid vara ett dokument som hr B. ansåg vara för sig högst vådligt att underteckna. Hr B. skref ej under, men efter en stund stvang hr Palm, som under tiden varit ute, hr Bruno att underteckna dokumentet. Proceduren vid detta tillfälle är i stämningenn oklart uttryckt, hvarsöre ref. här inskränker sig till att anföra, det, enl. hr Brunos uppgift, hans underskrift skulle mot hans vilja erhållits. Summan var den att hr B., oaktadt det förut gifna löftet icko erhöll hvarken räkenskaper eller skuldsedlar tillbaka, utan fick slutligen den förklaringen, att bolaget beslutat behålla såväl skulusedlar som hundlingar, på det att hr Bruno ej skull: kunna göra bolaget skada i dess affär eller hos vedorboranae embetsmyndighet anmäla bolagets tilliag. Vid ett sammanträde med bolagsmännen i G0teborg, dervid äfven häradsh. Hessle var närvarande, hade, enl. stämningsansökan, hrr Palm och Broddelius försäkrat häradsh. II. på ära och tro att såväl skuldsedlar som handlingar skule återlemnas. Detta löfte hade dock ej blifvit uppfyldt, utan hade fastmera en del skuldsedlar följaktige bypoteker blifvit af bolaget inkasserade. Detta hade föranledt hr Bruno att nu begära stämning å hr Alfr. Palin, med begäran att återställa de af hr Bruno afgifna skuldsedlarne, uppgående till ett belopp af 132,230 rår 38 öre. IIvarförutom br B. yrkade att skuldsedlarne genast måbdte till rådhusrätten öfverlemnas. Med anledning af denna stämning, som i sammandrag här blifvit återgilven, företogs målet d. 21 sistl. Dec. till handläggning. He A. Palm, som personligen inställde Big, förklarade att hela denna anklagelse förefölle hkt en roman: det var osanning i början, osanning i midten och osanning i slutet. Dock medgaf svaranden att käranden måtte få återtaga tvenno af de reverser, som blifvit af bolaget qvarhållna — den ena å 62,515 rdr 67 öre, den andra å 14,720 rår 71 öre. Om dessa båda uppgaf svaranden att de redan förut blifvit käranden erbjudna. Sedan svaranden företett de uppgörelser, som blifvit af honom aflemnade, uppsköts målet till i går, då vittnen skulle höras, Till i går hade dessutom stämning blifvit uttagen å de öfriga bolagsmännen, grosshandlarne A. E. Broddelius och P. Möller. Hr Palm anmalle sig som ombud för båda, men då hr Möllers fullmakt för hr P. ej var bevittnad och dessutom kallelsen ej i laga tid kommit hr M. tillhanda, underkändes denna. IIr Broddelius var dock vid tillfället närvarande. Vittnesförhören börjades derefter. Häradshöfd. B. W. Hessle, hvilken blifvit inkallad, upplyste följande: — I April eller Maj år 1866 bade kronolänsman Bruno besökt vittnet och dervid visat sig vara nedstämd öfver de transaktioner hen ingått med Wiska sågverksbolag, bestående af hrr Palm, Broddelius och Möller. Hr Bruno hade beklagat sig ofver att han till detta bolag öfverlemnat sina räkenskaper med bolaget, utan adt återfå dessa annat än mot en förbindelse, gom blifvit honom aftvungen. Innehåltet af denna förbindelse berättade Bruno vid tfallet. Detta innehåll föreföll vittnet besynnerligt. Forbindelsen var uppställd så att den till Brunos skada saknade Jemvig: mellan pligter och skyhaigheter. Vitinet rådde emellertid Bruno att på amikalt sätt få saken uppgjord, utan att väcka uppseende. B:uno anmodade då vitnet att vid en resa, som vittnet skulle företaga till Göteborg, besöka bo

9 januari 1868, sida 2

Thumbnail