Göteborgsposten – 9 januari 1868, sida 1

utgjort 23,353 personer. Militären är repre senterad i Berlin med omkr. 20,000 persoreNya råämnen för bränvin. Dag Nyh. berättar atv protessorn vid Karolinsk iustitutet S. Stenberg nyligen undersökt ät skilliga nödbrödsämnen och dervid funnit hal ten af stärkelse vara uti: Manlaf (Evernia jubata, Hoffm.) 29 till 83 pro. cent; Islaudslaf (Cetraria islandica, Ach.) 27 will 31 procent; Rotstock af hvit neckros (Nymphwa alba 12 till 14 procent; Inro bark af tall (Pinus sylvestri, 4 vill 5 procent; Rotstock af pul neckros 8 till 14 procent; Renlaf (Cladonia rangisarina. Hoffm.) om kring 1 procent. Pri fessor Stenberg förklarar vidare att således, när man icke afser do qväfve-haltiga (ägghvitartade) beständdolarna, hvilkas mängd sanvolikt är ganska ringa och icke blifvit bestämd, manlafven och is andsmossan ega det största nåringsvardet och äro goda nobubwodsämnen, men att de, innan da anvandas vill föda, böra förut utlakas med kall svag lut samt väl aftvättas med vatten, emedan de i ennat fall gifva osmakiiga anrättningar, som på längden torde vtfördelaktigt inverka på matsmåltningsverktygen; att hvad manlalven särskildt angår, denna synes ega företräde framför islandslafven icke allenast till följd af en något större halt af siärkelse, utan ock derlöre, att den äfven un ler vintern är för iusamlmg tillgänglig; iikväl bör den helst så användas, att den utlakade och sftvättade lafven kokar med vatten och den sålunda erhålloa lösningen, hvilken innehåller stärkelse, användes till välling, gröt eller b ödbakning, men det olösta lemnas obegagnadt. Den inre burken ef tall och björk är otjenlig; de öfriga otrannamnda Fnena kunna användas till nödbrödsämnen sedan de blitvit utlakado och aftvåttade Tida. tillågger: — De berättas med största anspråk på tillförlitlighet att professoren Stenberg lyekate or flera af ofvannamnda lafvar, företrädeavis ur manlafven och islandslafven, frambringa bränvin till en alldeles oväntadt stor procentihalt i förhållande till råhmnot. Biänvinets frambringande beror bär derpå, att stärkolsehalten hos dessa lafvare vextcellulosa öfvorgår till drufsocker, hvilket i sin ordning genom spriijäruing ombildas till bränvin. Af drufsockret kan äfven göras sirap — Skulle allt detta besanna sig, så inses lätt den stora ekonomiska betydelso detta har för Sverige och andra nordliga länder, der dessa lafvar växa i största ywnighet Enligt bränvinskontroll-byrång ärsberättolser för åren 1856—60 utgör förbrukningen till btänvinsbrännirg i medeltal pr år af säd (hveto, råg, korn och blandsäd tillsammans) 812,000 tunnor och af potatis 1,221,000 tune aor. Det är dock ånna icke latt att vå förhand bodöma alla de ekonomiska följderna; men, om dessa lafvar förekomma i den ofantliga ymnighet som man föreställer sig och efter inbergandet latt ätorväxa (man tror att lafvar äterväxs efter 3 år), så kan deras insamlande blifva on ny näringsgren för folket, på samma gåvg som landet besparar en större eller mindre del, ja kanske all den spanmål och potatis, som eljest årligen skulle blifva inkasted uti bränvinspannan. IIÖgboverken. D. 19 sistl. Mars såldes Högbo, Edske och Sandvikens bruksegendom på landskansliet i Gefla och inropades af grosshandl. C. J Sehlberg derstädes. Klagomål anfördes öfver försäljningen och Svea hofrätt har genom utslag d. 20 sistl. Dec. upphäft densamma, Borgenärerna i Ilögbobolagets konkurs skulle nu som i Lördags aammanträda i Stockholm för att besluta om detta utslag skall öfverklagas eller ny auktion förrättas. Huru högt bolagets aktier stå i värde kan man eljest finna deraf att 60 st, sådana af ser, B., å 1,800 rdr hvardera, nyligen å auktion i Gefle inropades å — 10 öra stycket. Tvängaackord. Den för förra året tillsatta styrelsen 1 Stockholms köpmannaförening har i sin årsberättelse delgifvit några akttagelser rörande tillämpningen af den nya conkurslagen och uttalat, hvad särskildt ansår frågan om tvångsackord, den erfarenhet, utt stadgandet derom framkallat helt andra esultat, än dermed åsyftats. Eit förslag för fbjelpandet at denna olägenhet ingass af enkild person och öfverlemnades till styrelsens mpröfning. Från Lund berättas, att drätselkamrearen J. H. Nordeman i sin bostad bespisat ulafton 100 och Nyårsafton 200 af stadens