emellan undervisningen i skolan och lärjungarnes hemarbete ännu icke är vid alla läroverk på samma sätt uppfattadt, Af denna anledning och med afseende på den stora vigt som ligger derpå att lärjungarnes hemarbete icke i för vidsträckt mått tages i anspråk, har jag ansett mig, med hänvisande till kongl. cirkuläret d. 12 Maj 1865, böra särskildt erinra om angelägenheten deraf, att i allmänhet de lexor som föresättas larjungarne, och öfverhufvud de hemarbeten som föreskrilvas, göras till söoremal för en tillräcklig, forberedande behandling. Det är mig väl bekant, att det lärosätt, som au blifvit förordadt, redan ofta användes och, hvad många lirare angår, ej lemnar något öfrigt att önska; men då det änou icke kan anses vara allmänt och och då förtaringssättet i detta bänseende ar af synnerlig vigt, har det syuts mig önskvårdt, så väl att en redan vunnen öfvertygelse måtte befästas och fiona allt mera omfattande tillämpning, som att de här antydda grundsatser må erhålla en ännu allmännare utbredning. Användningen af dessa allmänna grundsatser på skolans särskilda ämnen är för en erfaren lärare lätt att göra. De kunna i sjelfva verket tillämpas på alla dessa ämnen, på den matematiska, den naturvetenskapliga, den historiska och geografiska, äfvensom på kristendomsundervisningen, ej mindre än på undervisumgen i alla främmande språk. Icke heller lärer här behölva varnas för sådana misstag, som kunde göra förberedelsen af ett foresatt hemarbete föga mera båtande än om den alldeles underlåtes. Intetaf dessa misstag motverkar mera ändamålet, än det, då i strid mot en sadan sörberedelses rätta syfte, den insigt, som bör blifva heia det gemensamma arbetets slutliga frukt, på en gång gilves lärjungarno fullsärdig och hkasom till skänks, t. ex. genom en af läraren på förhand gjord öfversättning af ett stycke hos en främmande författare, eller en utan lärjuvgarnes deltagande gilven demonstration af en matematisk sats. Eno på ofvan antydda grunder byggd behandling af undervisningen i sorhallande till bemarbetet är en af de säkraste utvägar, genom hvilka det kan vinnas; att skolan blir, hvad hon i främsta rummet bör vara: uppfostrande; att en för den triska utvecklingen al själ och krupp nödig ledighet beredes ungdomen; att larjungen, i stället att känna sig nedtryckt: al det inhemtade kunskapsförrådets massa eller förströdd af dess mangsald, med lätthet sormatt smälta hvad han lärt, och upplifvas af medvetancet att kunna använda det; att, då skolan understödjer läsningen i hemmet, behöflig tid lättare kan egnas åt ae skriftliga hemarbetena; och ait på samma gång som det inre sammanhanget emellan de olika kunskapsämnena klarare framträder, hvart och ett at dem erhåller en enklare behandling och sålunda undervisningen allt mera framstår säsom ett lefvando helt. Åter en rymmare! Det berättas från Hvetlanda, skritver Ekesjötidniugen, att Nämndemannen S. M. Bolanuer från Ahult i Nafvelqjö socken rymt till Amerika, medtagande en reskassa at 13 å 14,000 Rdr, och efterlemnande skulder till belopp af 30,000 Rdr. Han lärer dagarne töre rymningen lånat i Jonköping 4,000 Rdr. Gevärssabrikationen. Under senare delen at Dec. månad har till kronans govärsfaktori vid Carl Gustats stad transporterats en mängd maskiner för gevärstillverkningen och än flera väntades. I sammanhang harmed beråttas alt den nye generalsäluygmästaren, general IIa erflycni i dagarne väutas till saktoriet för alt besigtiga såväl de i Amerika inköpta maskiner som ock sjeltva faktoriet. Försalskningsbrott. Från Westerås skrifves: P. d. handl. Carl Elfsberg, hvilken för några år sedan huflyttade fran By socken i Delarne, och oster att hafva under en kort tid härstädes idkat handel, blel försatt i konkurs, hvilken ännu icke är utredd, hvarefier hans bustru, som vunmt boskilnad och i sitt namn fortsatt handeln, jemväl för sin del helt nyligen afträdt sin egendom till fordringsegare, har i dessa dagar al Folkare häradsrätt, för det han falskeligen skrifvit en löstesmans namn å ett i Falu bank belanadt dokument, blifvit dömd att derför ansvara med ett års straffarbeto och sju årg förlust af medborgerligt förtroende, hvarjemte order till vederbörande myndigheter härstädes ankommit att Elfsberg skall genast gripas och i bäkte inmanas. Helsingborgs tulikammare. Uppbörden vid densamma under sistl. år utgjorde 216,911 rdr, hvilket med c:a 2, o00 rdr understiger uppbördssumman tör år 1866. Fangvärdsstatistik. Under loppet af år 1867 ha å Jönköpings länscelllängelse varit törvarade 932 fångar, hvaraf 835 män och 97 qvinnor. Eldsvådor. Nyårsdagen på aftonen nedbrann genom vådeld en ladugård och tvenne s. k. logängar i hemmanet Snarstadstorp, Alsters socken af Karlstads län. Allt ioder och nåstan hela den inbergade grödan blefvo lågornas rof. Eldens uppkomst är obekant. Så väl byggnaden som sfoder lära varit försäkrade i Wermlands brandstodsbolag. I Lördags på morgonen nedbrann i grunden ett tvåvånings tränus beläget inom qvadraten Nunnan vid Slottsgränd i Norrköping. Elden spridde sig med sådan hastighet, att flera i lägenheten inneboende med knapp nöd räddade sig, och erhöllo flera personer dervid mer och mindre svåra bränuskador. Juldagen på morgonen nedbrann en torpstuga under Brunnai Näsby sm af Jönköpings län. Mannen var i julottan, hustru och barn kunde med knapp nöd rädda sig undan lågorna. Stugan och lösegendomen voro icke brandförsäkrade. En stugubyggnad, belägen ett stycke uta 1 — 1 s4 — fal 2 31