Göteborgsposten – 8 januari 1868, sida 1

Article Image
MUSSE CC2 Ds116Fr. 100 återförde till sin naturliga gång — den köpande all mänheten icke minst till båtnad, Sjöfartsstatistik. Under år 1866 an kommo till Hamburg 55 svenska fartyg om tillsammans 8,219 kommersläster, å 6,000 tyska skålpund. Af dessa innehade 52 last och 3 berlast och kommo af de sorra 37 från Sverge, 6 från Brasilien, 1 från Venezuela, 1 från Norra Amerika, 1 från Norge, 2 från Bremen, 1 från England, 1 från Frankrike, 1 från Spanien och 1 från Italien. At de 3, som ditkommo i barlast, voro 2 från NederElben och 1 från Bremen. — Under samma tid ankommo till Hamburg 156 norska fartyg om tillsammans 18,256 kommersläster, deraf 145 med last och 11 i barlast. Undervisningen vid elementarläroverken. Chefen iör ecklesiastikdepartementet har till läroverksstyrelserna aflåtit nedanstående cirkulär, med förständigande till rektorerna vid elementarläroverken att meddela vederbörande lärare innehållet af detsamma samt söka efter befogenhet verka för de deruti ntvecklade grunodsatsers riktiga och samvetsgranna tillämpande, i hvilket afseende han ätven påräknar eforusembeteras upplysta och kraftiga medverkan. Cirkuläret är af följande lydelse: Undervisningens ändamål och sättet, hvarpå den mun:liga meddelelsen inom skolan bör ställas i förbindelse med lärobokens begagnande, äro i Stadgan för rikets elementarläroverk klart angisna. Det är nemligen i 118 5 föreskrifvet, att ÅlArarens muntliga undervisning bör utgöra vigtigaste medlet att bef:ämja utvecklingen af lärjungarnes anlag och förmögenheter, att läraren skall, utan att fåsta alltför mycken vigt vid enskildheter, i frams a rummet bemöda sig om alt, med noggrannt afseende på lärjungarnes krafter och den utveckling do vunnit, ofva dem till sjelsverksamhet, samt att läroboken skall vara bufvudsakligen ett hjelpmedel för att fästa i minnet hvad som redan blilvit uppfattadt och dess begagnande ställas i nära sammanhang med den muntliga undervisningen, Detta förbållande mellan lärarens muniliga uadervisning och den skrisilga, som inaehålles i lärobok n, är i sjelfva verket det enda, som är skolan värdigt och det enda, hvarigenom hon kan uppfylla sin bestämmelse. Med rätt styrka inträder detta förhållande först då, när det nya kuuskapsförråd, som larjungenaskalll tillegna sig, städse göres till föremål för lärarens meddelelse, förr un dess innehåll sa:nmansattas i en lexa. Genom en sålunda g fven förberedelse kommer lärsren i tillfälle att sätta det förat inhemtrde i dess rätta cammanhang med dot. som är för lärjungen nyt, samt att uppvisa hufvudpunkterna i det nya, Med kännedom af sina lärjungars krafter och således äfven ef deras behof, kan ban derefter afpassa sin hjelp så väl som sina anspråk, i det han låter lärjungarna, så vidt de förmå, sjelfva verkställa det arbete, hvarom år fråga, och inskränker sin ågärd till att leda detsamma. Under dst läraren på detta sätt leder arbetet genom bohofliga antydningar eller sådsna frågor, som erinra lärjungarno om hvad de ofta i sjelfva verket reden veta, ehuru de lör tillsalles ej ibågkomma det, deltsga lärjungarne, hvar och en efter Bin förmågs och således samfällt hela klassea, i den föresatta uppgiftens lösning. Då det på sådant etåt: bearbetade lärostycket ånyo förekommer i skolan, blilver det för läraren vida lättare att kentrollera och för nudervisningen tillgodogöra Jet arbete, lårjungen hemma nedlagt derpå; han skall icke behöfva större dolen af lektion-timman för att upptäcka och utplåna begångna misstag; den af mången fruktade tidsförlust, som uppkommer genom förberedelsen, återgäldas rikligen både genom den vinst af tid och genom den tillfredsställeb. gom skördas vid redogörelsen för det lästa. I följd af den lättade öfversigten vinna lärjungarnas kunskaper så väl i klarhet som i säkorhet; Blven de svagaro förmå bättre fullgöra hvad skolan fordrar och klassen vinner derigenom i sammarhällning. Men när på sådant sätt lärjungens arbete blifvit orunad och erhållit icke blott det rätta måttet utan äfven den rätta rigtningen, när således tyngdpunkten för skolans arbete blifvit förflyttad till den samverkan mellan lärare och lärjungar, som eger rum under skolummarna, måsto ock de soresatta lexornas inhemtande komma att erfodra mindre tid. En ändamälsenligt ordnad förberedelse kan icke annat än medlora lättnad i lårjungarnes hemarbete. De uppgifter, som på grund af föreskriften i kongl. cirkuläret d. 12 Maj 1865 i två års läroverksprogramwer meddelats, utvisa emellettid, att lårjangarnes hemarbete vid olika skolor till bogst olika mått tagits i anspråk. Antalet timmar, som för detta hemarbete i med-ltal dagligen användts, befianes til och med understundom vid den ena skolan för samma klass vara dubbelt större ån vid en annan. Då den uppgift, som skall lösas i samma klasser vid olika läroverk, är väsentligen enahanda, synes detta förhållande, äfven med billigt afscendo på alla de svårigheter, som möta för angifvandet al en fullt noggrann eiffra 1 detta fall, äfvensom på de olikheter, hvilka kunna förefinnas i grunderna för berkkningen, l:kväl tydligt hänvisa derpå, att forbällandet

8 januari 1868, sida 1

Thumbnail