Göteborgsposten – 7 januari 1868, sida 2

Frän Utlandet. Opinion Nationale innehåller en förträff lig uppsats, ur hvilken vi ej kunna neka oss nöjet att meddela följande: Europa ruinerar sig. Om någon funnes som betviflade det, så behöfde han endast ge nomläsa hr Rouhers sista tal. Han skulle då se, att Italien kan uppställa en här om 900,000 man, Österrike 1,200,000, Ryssland 1,400,000 Nordtyska Förbundet 1,300,000. Lägg dertill Frankrike med 1,200,000 man, och vi skola ha en liten styrka af 6 millioner beväpnade män, till hvilka man ej skall behöfva lägga mer än kontingenten från England, Spanien, Sverige, Danmark, Holland, Belgien, Schweiz och det ottomaniska väldet, för att få en totalsiffra, hvilken svårligen kan beräknas till mindre än 7 millioner soldater. Men alldenstund makterna oj underhålla på krigssot den styrka, som de skulle i yttersta behöss åstadkomma, så böra dessa 7 millioner man minskas till omkring 3 mill., hvilka, i utgifter direkte tyngande på budgeten eller indirekte burna af folket, ej kosta mindre än 3 milliarder francs, Tillöka denna summa med en åtminstone lika stor siffra, motsvarande det, arbete som dessa 3 millioner menniskor, do starkaste och kraftigaste i hela Europa icke utföra, och ni skall ha en summa at minst 6 milliarder, som Europa årligen utgifver, för att icke föra krig. Detta är helt enkelt vansinnigt, och om någon af oss, stackars dödliga, förvaltade sin personliga förmögenhet i enlighet med de grundsatser, som tyckas förherrska vid de politiska ljushufvudenas beslut i Europa, så är det tydligt, att hans familj skulle låta sätta honom på dårhuset. Om det finnes någon makt i verlden, hvilken det tillhörde att först utträda ur denna olägenhet och draga Europa med sig, så vore det synbarligen Frankrike. Frankrike är sedan tre fjerdedels sekel tillbaka den första militärmakt i Europa. Ännu mera, det är den enda, som på samma gång har folk och penningar. Det har under tjugutvå år motstått alla det koaliserade Europas ansträngningar: Frankrike kan således vara nära nog eäkert om, att Europa icke skall angripa det. Det har yttermera den särskilda fördelen, att de grundsatser, som det hos sig införlifvat vid slutet af sista seklet och hvilka hade emot detsamma uppretat alla aristokratierna på kontinenten äro i färd med att förherrska nära nog öfverallt. Preussen, Öster rike och Italien hafva antagit det representativa styrelsesättet, hvilket är till sin natur gynnsamt för freden, eftersom det ger de fred