Göteborgsposten – 4 januari 1868, sida 1

Moderna Vagabonder ) Roman af Edmund Pates. Öfversättning. — Qxinnan studsade och riktade sin blick mot det ställe hvarifrån ljudet kom, med ett till hälften dristigt, till hältten förfäradt utseende som ötvergick till oblandad förvåning när Dallas lade sitt ansigte intill rutan och vinkade med handen åt henne. Derpå gick hon fönstret och såg rakt framför sig. Då hon kommit a. fram sade hon i låg men bestämd ton: — Hvem är ni? Svara genast eller jag ropar på hjelp! — Det är jag, Ellen — jag. — Min Gud, Master George! — Ja, ja; öppna fönstret och låt mig slippa in. Jag längtar efter att tala med er och är halft ihjelfrusen. Låt mig komma in. Så, det var rätt. Qvinnan öppnade försigtigt fönstret och lät honom hoppa in i rummet, hvarest han utan att lemna någon uppmärksamhet åt sin gamla amma gick direkte bort till kakelugnen, framför hvilken han föll på knä, stirrade begärligt på elden och värmde sina händer med innerligt välbehag framför den. Den gamla qvinnan tillslöt åter fönstret och gick derpå sakta bort till honom, lade sin hand ) Forts. fr. N:o 2.