Göteborgsposten – 3 januari 1868, sida 2

ärsafton gudstjenst, hvilken enkedrottningen bevistade. I flere af de protestantiska kyrkorna hölls gudstjenst kl. 5 samma eftermiddag och de voro alla uppfyllde af åhörare. I Bethelkapellet började en gudstjenst kl. 10 på aftonen och räckte tills det nya året sbrutit in. Icke mindre än 6 olika talare uppträdde, bland hvilka den omtyckte talaren öfverste Broady. Nykterhet så i andligt som lekamligt hänseende utgjorde ämnet för föredragen, och hr Broady fann anledning, med afscende på några af åhörarnes uppforande i den fullpackade kyrkan, att anmärka att de ej voro på sin plats i kyrkan, utan borde afiägsna sig och ej väcka förargelse. I går bevistade hertigen af Östergötland med två af sina söner ottesängsgudstjensten i Klara kyrka. Den kungliga familjen öfvervar högmessvgudstjensten i slottskapellet. På förmiddagen var det temligen stilla och ödsligt på gatorna; man var frestad att tro att, i denna indragningens tid, äfven nyårsvisiterna blifvit indragna. Men kunappt hade klockorna i kyrkotornen hannit pingla tolf, förrän folk började strömma ur alla hus, herrarne i sina bögtidlige bvita halsdukar och svarta underkläder, fruntimren i svart eller grått. Alla hyrkuskar och åkare hade sina pyotade hästar och slädar upptagna. och bjellrornas rika klang gjorde ett sngenämt afbrott i den på denna dag sedvansliga stelheten i det yttre lifvet. Upp till slotter tå gade massor af uniformerade herrar för att göra sin reverens för konungen och drottningarne, Privata personer besökte sina slägtingar och uppvaktade förmän och gynnare. Nyårevisiterna äro aflysta för tjugo år sedan, men de fortfara ändock, om än icke på långt när i samma utsträckning som fordom, — Körstrands aktiebolag, bildadt i ändamål att å den inom Stockholms etad belägna egendomen Rörstrand bedrifva tillverkning af porslin, kakelugnar och andra fabrikat af lera, har fått sin bolagsordning sastställd. — Grossh. A. W. Sundstedt har inkommit till ötverståthållareembetet med en skrifvelse, hvari han för första gången sje.t utbjuder sina vid flera tillfällen omnämnda tomter åt staden. Stadsfullmäktiges beredningshtskott tillstyrker enhälligt tomternas inköpande, såvida hr S. vill sälja dem för 125,000 rdr. — Stadstullmäktiges beredningsutskott har, enl. Dag. Nyh,, tillstyrkt att en komit af fem personer må nedsättas, för att undersöka i hvad mån det tarfvas att omarbeta nuvarande pantlåneinrättningens i Stockholm reglemente, så att den ej må blifva anlitad för långa lån, utan endast för tillfälliga, och ej för lån å guld och silfver till större belopp, ätvensom för att undersöka om ej enskilaa pantlåneinrättningar må kunna upprättas af bolag, bestående af män utaf medborderligt anseende. — Deremot anser beredningsutskottet det icke behöfligt att öka den nuvarande pantlåneinrättningens fond. — Under år 1867 öfversteg antalet födda i Stockholm med 759 de döda. Året förut uppgick öfverskottet endast till 325. — Till stationsinspektorn vid Stockholms södra station, löjtn. F. Öman öfverlemnades Nyårsdagen från konduktörerna vid 1:sta trafikdistriktet ett vackert album, inneslutande deras fotografiporträtter, hvarmed de ville betyga stationsinspektoren sin tacksamhet för den humanitå och rättvisa som han städse visat dem. , — D. Nyh. drager väldeliga i härnad, och med rätta, synes oss, mot censuren för den stränghet, hvarmed den nagelfarit mot ett par af de å Stockholmsteatrarne gifna nyårspjeserna. Vi ha förut omnämnt att en af dessa, Kloke Gubben, hvilken först hotades med att alldeles blifva förbjuden, sedermera så godt som helskinnad gick igenom skärselden. Det var, säger otvannämnda tidning, nemligen egentligen endast en strykning, värd att omtalas, som företogs: en replik, i hvilken starkt ifrågasattes om vissa allenastyrelsesystemers rätt att behandlas som hederliga. — Södra teaterns pjes, Herr Larssons Pariserfärd, hade mindre tur än förenämnde och fick bl. a. underkasta sig en klippning, hvarigenom andra akten fått ett högst besynnerligt slut, så att man lätt märker att något fattas. De skäl för saxens användande mot denna produkt, hvilka censorerna föreburit, törekomma, säger D. Nyh., högst kostliga. Så hafva t. ex. ett par i andra akten uppträdan de figurer: Chasse-aux-pots, gevärsfabrikant — en personifikation af Chassepotgevärets ide — och Siberienwitsch, rysk grusegare, på besök i Paris — nöodgats att af politiska skäl stryka på foten och helt och hållet försvinna ur pjesen. Och slutligen, för att icke upprepa en hel mängd löjliga småsaker, har man fäst sig vid några i pjesen förekommande namn, bland hvilka isynnerhet namnen Bismarck och Carlea varit starkt ifrågasatta att blifva utstrukne — Bismarck derföre att i Preussen finnes en grefve och minister, som bär detta namn, och Carln derför att en alutkuplett i pjesen lyder: damer, minnens denna sats: AlI lyx i toiletten sparen! För öfverflödet finns nog plats Hos fru Carlen uti bazaren! Efter mycket bråk och många förklaringar från författarens sida, fingo dock Bismarck och Carlen stå qvar. — Den första operamaskeraden för i vin