innan denna natt är förbi, hafva några af dina pengar. Jag är en förtviflad man; du kan icke göra mig olyckligare än jag är, men jag kan bringa skam och vanära öfver dig, och det vilt jag. Han begaf sig eakta till kanten af terrassen, klättrade öfver staketet och satte sia ned jå den smala gräsremsan å andra sidan derom, hva pa han försigtigt lät sina händer glida utefter den ojomna och skrofliga ytan af muren som bildade framsidan ar deu udunda grafven; och då han blickade ned mellan sina iötter, trodde han sig finna att den kunde vara omkring tio iot djup, så att han utan fara borde kunna hoppa ned. Han gjorde så och kom lyckligt och väl ned på den mjuka sandbottnen. Ett hörn af huset låg tätt bredvid honom, han gick omkring det och kom till ett fönster, hvars luckor liksom de i öfra våningen stodo på glänt, så att han kuude se in emellan dem i det smakfulla rummet innanför. Rummet var lågt men stort, och de tunga, utskurna skåpen, bordet med dess gröna ylleduk, länstolarne, en på hvardera sidan om kakelugnen, och rummets hela alldagliga men trefliga utseende utvisade ögonblickligen dess verkliga karakter. Det kunde icke vara annat än hushållerskans rum. Midt rå bordet stod en gammaldags oljlampa, som utan tvifvel blifvit bannlyst från de öfre regionerna, sedan moderatörlampan kommit på moden. Bredvid den låg en stor uppslagen bibel med ett par glasögon tvärs öfver bladen. Ett skrifetui med messingsbeslag, en sykorg, en hög skrifna papper och ett aktningsvärdt skriftdon voro symetriskt ord