Göteborgsposten – 27 december 1867, sida 2

Article Image
då han, ännu prins, skref i ÅNya Minerva, anno 1831, om vi minnas rätt, hvilket för visso är något helt annat än det Ronher nu predikar såsom kejsardömets politiska vishet: Den regering, som under närvarande omständigheter skulle bäst lämpa sig för Italien, är en konstitutionel monarki. Det bör ha Rom till hufvudstad. Kamrarne böra församlas i Rom, der påfven dock fortfar att residera i Vaticanen. Uen detta kyrkans öfrerhufvud bör enligt Hvangelii anda blott behålla qvar den andliga maktenI Frankrike skola från och med d. 1 Januari 1868 telegram-frimärken införas. Alla telegrammer skola vara försedda med frimärken. Hedersdomstolen, som skall afgöra öfver, huruvida Opinion Nationale och en del andra ansedda blad ur oppositionen, såsom deputeraden Kerveguen pästått, tagit utländsk sold, har skickat en förtrogen till Berlin. Det vill synas som att en parlamentarisk undersökning skall komma till stånd. Det blad, som först innehöll beskyllningen, har nu tagit tillbaka alla anklagelser mot de andra bladen och sasthåller endast vid dem mot Gusroult. Från Rom skrifves, att planen om alla de katolska biskoparnes inkallande för nästa år till ett kanoniskt konsilium i Rom, har blifvit af Pius IX uppskjuten, om icke alldeles uppgifven. Kardinal Andrea har nu omsider återvändt till Rom. Kardinal Ugolini har aflidit. Rörande debatten inom Italiens deputeradekammare d. 21 d:s töreligger nu ett referat, hvari det säges, att Ratazzi uttalat sig ungefärligen sålunda: Man borde icke göra honom ansvarig för den franska interventionen. Man hade efter hans utträde ur ministeren kunnat hindra densamma. Roms besättande af italienska trupper skulle i hvarje fall hatva påskyndat frågans lösning, trupperna skulle dertill varit fullt tillräckliga. Äfven om det olyckliga fall inträffat, att en konflikt med de franska trupperna uppstått, hade man kunnat vänta, att vänskapliga makter ofördröjligen skulle blandat sig i saken och förhindrat blodsutgjotelsen. Europa skulle ha öfvertygat sig om, att vi vilja beslutsamt upprätthålla våra rättigheter. Jag kan ej foreställa mig, att Frankrike skulle låtit det komma till ett krig, som hade atsett icke försvaret af nationala rättigheter, intressen eller principer, utan försvaret af en mot den moderna civilisationen fientlig regering. Den italienska fanan i Rom skulle lugnat Frankrike och de katolska samvetena. För de franska truppernas aftåg från Rom bör man icke nedlåta sig till några uppoffringar eller eftergifter. Fransmännen måste, drifna at sina egna intressen och nationalkänslan, draga sig tillbaka ur romerska området; man bör lugnt vänta, tills franska regeringen bekänner sig till andra ider. Konferensen skall ej komma till stånd, emedan det är omöjligt att utfinna några lämpliga grundvalar för densamma. Menabrea hoppades, att de för ögonblicket sväfvande diplomatiska förhandlingarne ang. Rouhers yttranden inom franska kammaren skulle leda till ett gynsamt resultat. Man hade endast antagit konferensen på nationalitetsprincipens grundval. För öfrigt är det omöjligt att utan penningar och vapen komma till Rom. I England har lugnet under senare dagarne ej blifvit stördt. Det till England ingångna meddelandet, att kejsar Theodor af Abyssinien antagit de britiska fredsvilkoren, bekräftar sig icke. Tvenne franska krigsskepp afgå till Abyssinien. Officielt meddelas: Allt väl; infödingarnes höfdingar förhålla sig vänligt mot engelsmännen och insurgenterna söka att förhindra Theodors marsch på Magdala. Förenta Staternas kongress har ajournerat sig till d. 6 Januari, utan att hafva fattat något beslut rörande bomullsskatten. Senare Post. Det påstås, att underhandlingar pågå mellan Paris och Florens, hvilke afse att en ny öfverenskommolse skall aflösa Septemberkonventionen och ordna Italiens förhållande till såväl Kyrkostaten som påfven. Sjelfva den klerikala ÅFrance återgifver detta rykte, hvilket således måtte ega grund. Menabrea har fått i uppdrag att bilda Italiens nya minister. Ratazzi får således stå utom densamma. I England ha 10,000 särskilda frivilliga poliskonstaplar enrollerat sig, kvilka skola upprätthålla ordningen mot senierna.

27 december 1867, sida 2

Thumbnail