Göteborgsposten – 24 december 1867, sida 2

hvilka skola på Napoleon III:s befallning beledsaga detsamma till Triest såsom hederskonvoj. Fästningen Lille kommer att starkt befästas. Den skall förses med ej mindre än 900 nya refflade kanoner. Frankrikes ställning till Italien börjar alltmer och mer kräfva det öfriga Europas uppmärksamhet. Franska regeringen tyckes ej vilja tillåta Italien att fortsätta sitt enhetsverk. Thiers söndringspolitik flyter ofvanpå. I Civita Vecchia ligga nu 6,500 man franska trupper, hvilka arbeta med stor ifver på utvidgandet af dervarande fästningsverk. Fransmännen bestycka de yttre fästena, för att betrygga fästningen mot en plötslig öfverrumpling och sätta den i stånd att hålla sig, tills franska trupper kunna komma densamma till undsättning från Toulon, Det är derför icke underligt, att stämningen i Italien blir mer och mer bitter emot Frankrike, eller rättare det system som nu kommit till välde derstädes. Ett bevis på denna stämning är den subskription som öppnats i Florens för anskaffandet af en hedersmedalj åt Jules Favre, hvilken i den franska lagstiftande kåren under skarpt tadlande af sin regerings politik talat så varmt till förmån för Italiens enhetssak. Denna subskription har vunnit allmänt deltagande och i spetsen för densamma stå flera af Italiens mest ansedda män, de der likväl, såsom markis Torrearsa, ej gjort sig skyldiga till omstörtningsid6er. Inom deputeradekammaren har Ratazzi förklarat, att han under sin ministertid samvotsgrannt hållit Septemberkonventionen. Landet har ej varit utan regering. I trots af de gifna befallningarne, att Garibaldi skulle strängt öfvervakas, hade han likväl lyckats undkomma från Caprera, och detta på ett för oss (ministören) och den franske gesandten lika öfverraskande sätt. Han sade sig hafva, på grund af politisk nödvändighet och i allvarlig afsigt att hindra expeditionen till Rom, låtit häkta Garibaldi, fastän han vetat, att ingen lag befullmäktigade honom dertill. Han hade anordnat en undersökning rörande Garibaldis undvikande från Caprera och ej upplöst understödskomitåerna, derför att Frankrike ej var berättigadt till en sådan fordran. Ratazzi tillbakavisade beskyllningen, att han förföljt Garibaldi i afsigt att icke fasthålla honom. Han (Ratazzi) hade velat begifva sig till Rom, för att skydda påfvens oberoende, och han hade aldrig föreslagit en blandad intervention. Då meningsskilnader inträdde inom ministeren, drog han sig tillbaka och föreslog Cialdini till sin efterföljare. Detta Ratazzis tal har gjort stort intryck på landet. Medlemmarne af oppositionen inom kammaren föranstalta en tysk, fransk, italiensk och engelsk upplaga af hans tal. Från England skrifves, att man i London häktat fyra föregifna höfvitsmän för senierna. Ett betydande antal särskilda polismän har blifvet inskrifvot, för att göra tjenst vid feniernas öfvervakande. Rörelsen inom landet är stor. Öfverallt der en irländsk koloni befinner sig, huru liten den än må vara, fror man sig kunna vänta attentater af fenierna. I Newcastle har en explosion egt rum, vid hvilken många personer blifvit skadade. Fenierna ha likväl ej haft någon del deri. Arbetareföreningen i Rochdale har genom tillämpning af sin gyllene regel: Åmånga bäckar små göra en stor å, afhjelpt ett behof, som staden Rochdale länge kännt, men ej kunnat tillgodose, neml. af en teater. Några arbetare togo en dag saken om hand och uppsamlade bland arbetarne, medelst aktier om 1 p. st., ej mindre än 6,000 pund, hvarmed de uppfört en teater som rymmer 2,200 personer.