dem straxt skrida till arbetet i samråd med procentaren vid des Halles, men utan att anförtro något åt Portin. Man vet att det handlade om att, i skydd af det öfvergifna tillstånd hvari hotellet näst intill perserns befann sig, öppna en underjordisk gång som skulle sluta så nära som möjligt under den hemlighetsfulla plats der Nazr dolde sina rikedomar, och hvars bevakande var anförtrodt åt lejonet. Denna gång behöfde ej bli af lång utsträckning alldenstund de båda hotellerna lågo alldeles bredvid hvarandra; men det var alldeles nödvändigt att den gick under grundläggningen. Det beslöts vidare att man blott skulle arbeta nattetid. Efter en noggrann undersökning af den yttre lokalen och efter de underrättelser Saint-Valiez erhållit af Faustina, som fann ett nöje i att beskrifva de förtjusande rum, der hon tillbragte en stor del af sitt lif, hade baronen uppgjort en plan som borde föra hans arbetare rakt under det hemlighetsfulla kabinettet, nedanför Mirzas rum, under hvilket man framför allt fick akta sig att komma. Han var mycket orolig efter affären vid Pucq och på ön. Derföre hvar han så mycket ifrigare efter atl få bemäktiga sig dessa skatter, ty han visste att aäskmolnet sväfvade öfver hans hufvud och att blixten kunde krossa honom, om han ej fann räddning i att hastigt försvinna med Aga-Nazirs hemlighet eller med hans rikedom. Dessa farhågor voro fullkomligt berättigade.