Parisiska Rattsidor af Alfred de Brehat och Octave Förä. Öfvers. — — Och papperen? ... — Bortröfvade ... stammade Vincent Marjoux, som utmattad nedsjunkit på en bänk vid väggen och hvilken värdshusvärden, en trogen kamrat till skurkarne, egnade sina omsorger. — Bortröfvade! ... upprepade Pommier blek och darrande; men af hvem? ... och på hvad sätt? — Ah! det skulle bli för långt att berätta, mumlade Vincent; jag skulle ha velat se er der, er, ensam mot tre rasande menniskor och en hisklig hund! — Hade de en hund med sig? frågade patronen anmärkande denna omständighet. — En hund, med hvilken jag har kämpat, som tilltygat mig så här och som varit nära att dränka mig. — Men som jag gaf respass, sade Firmin Blairzot. — Dumhufvud! utbrast Pommier i det han höjde på axlarne; genom hunden skulle vi kunnat finna reda på hans herre ... Och de andra? återtog han. ) Foma N:o 294.