Jen ny ministerkris blifvit öfverstånden. Man i finner häraf huru nödvändigt det är, att representationen uppträder med bestämdhet och fasthet. Man bör ej tvifla det så skall ske, då det sunda förnuftet aldrig svikit italienarne och det sista representantvalet kan bevisa detsamma. i Inom Preussen synes nu ett bättre törbällande ha inträdt emellan dess depaterai dekammare och dess förste minister. OrsaI ken härtill är att den senare gilvit efter för önskan att de pekuniära öfverenskommelser som afslutats med de afsatta tyska furstarne måtta framläggas för kammaren. Ett ytterligare tillmötesgående å regeringens sida har varit att man entledigat den föga afhållna justitieministern v. d. Lippe, hvilken varit ansedd som pressoch talfrihetens ifrigaste siende och hvilken ouppbörligt sörföljt tidningarne med åtal och embetsmän med discihlinärstraff af alla slag. i Den nye justitiemmistern Leonhardt är en f. d. hannoveransk embetsman, som intill år 1866 var vice president i öfverappellations rätten i Celle och efter Hannovers införlifvande med Preussen blef utnämnd till medlem af högsta domstolen. Ännu efter kriget med Preussen stod Leonhardt på konung Georgs sida och blef afsatt från sitt embete i Celle af general Falkenstein. Han berömmes för utmärkt embetsroutine och skarp blick. Enligt Berliner Bankund IIand.-Leit. skall den danske underhandlaren i Berlin hr Quaade ha återvändt till Köpenhamn, sedan han under det senaste stadium af de förda underhandlingarne kommit till den öfvertygolse, att Preussen icke vill göra några medgifvanden åt Danmarks fordringar, som äro värda att omnämna. Förhandlingarne skola, tillägger omnämnde tidning, förmodligen afbrytas under någon längre tid, och det är antagligt att Danmark emellertid skall underhandla med Frankrike och Österrike för att erhålla en tolkning af Pragerfredens art. V, som mera öfverensstämmer med de danska fordringarne. Försäljningen af de dansk-vestindiska öarne till Nordamerika uppväcker melankoliska känslor i England. Times gillar i en sötsur ton transaktionen, men söker att trösta sig med att — gula febern företrädesvis brukar rasa på S:t Thomas. Det är derföre en riktig välgerning att denna ö tillfölje af dess öfverlåtelse på Förenta Staterna icke gerna kan vidare komma i fråga som anhaltstation för postångbåtsfarten mellan England och Centralamerika, ty de offer, som nyssnämnde sjukdom gjort å S:t Thomas bland passagerare och besättningar, äro förfärliga. Eget nog har det stora citybladet icke allvarsamt kommit på dessa besparingstankar i afseende på menniskolif, förrän hamnen S:t Thomas kommit i de goda vännerna yankeces händer. Eugelska parlamentet blef i Lördags ajourneradt till d. 15 Februari. I Underhusets möte d. 6 d:s framställde Bentinck den trågan till regeringen om någon ny öfverenskommelse slutats mellan Österrike och Frankrike om Turkiets integritet. Lord Stanley ade sig icke ha något sådant bekant. Då rikskansler Beust var i London hade han visserligen gjort några antydningar om de råd man ämnat gifva Porten, men ytterligare steg i detta alseende hade icke blifvit tagna. Till engelsk gesandt i Washington efter den aflidne sir Frederic Bruce har blifvit utnämnd engelske gesandten i Rio Janerio Edward Thorn ton. Angående den unge konung Georgs regemente i Grekland berättas i Augsb. Allgem, Zeit. att han kort efter sin hemkomst till Athen låtit afsända en cirkulärnot till de tre skyddsmakterna England, Frankrike och Ryssland, med tillkännagifvande, att den grekiska regeringens uppfattning i alla delar öfverensstämmer med de åsigter, som äro uttaade i stormakternas identiska note till hotvet i Konstantinopel. I afseende på Kreta vill Grekland strängt sasthålla non-interventionsprincipen. Emellertid förklarar regeringen på samma gång att författningen icke tillåter den att uppträda mot den grekiska befolkningens sträfvanden till fördel för kretenserna. Från Petersburg meddelas att upproret på Kreta åter uppflammat d. 22 Nov. Med bakladdningsgevär beväpnade turkiska trupper ha afgått dit. På grund af de klagomål som befolkningen afgifvit till konsulerna ha ryska skepp åter börja föra flyktande familjer från ön. Oaktadt det i Förenta Staterna sedan en tid tillbaka varit tal om att sätta presidenten i anklagelsetillstånd, bar det på kongressen herrskande partiet hittills dragit sig tillbaka ör ett så ytterligt steg. Nu synas likväl de bestämda åtgärder, hvilka presidenten, i förtröstan på det omslag som försiggått i stämvingen inom landet, föreslagit, för att derigenom i stället för militärdespotism och negeranarki sätta lagliga förhållanden — bringa striden till utbrott. Flertalet inom kongressens justitieutskott har definitivt uttalat sig