Göteborgsposten – 3 december 1867, sida 1

ufvudinloppet till Stockholm. Deremot skall Waxholms fästning blifva en stor depöt för crigsmateriel, såsom reserv för den nya sästingen, och det nuvarande hufvudinloppet till iufvudstaden genom Kodjupet göras begagneigt endast för mindre djupgående fartyg. Men, dom sagdt är, allt det der blott berättas, lock af trovärdiga personer, som försäkra ätt uti denna plan ligger en stor tanke. Hvad i en korrespondens härifrån till en dandsortstidning nyligen förekommit derom, att bankofullmäktiges deputerad rådman Björck snart skulle öppna en byrå i riksbanken, till hvilken alla som vilja söka lån i handelsoch näringssamt banko-diskonten skulle kunna insända sina dokumenter, och således icke behöfva anlita särskilda kommissionärer — är så till vida sannt, att ett förslag i dylik syftning blifvit hos bankofullmäktige väckt af hr Björck och diskuteras nu som bäst, men kan dock ej komma till verkställighet förrän riksdagen lemnat sitt samtycke till en behöflig förändring i bankoreglementet. Förslaget är emellertid så praktiskt att det sannolikt blir bifallet. Utan tvifvel blir denna byrå, eller hvad den kommer att kallas, ganska snart anlitad af dem som söka lån i handelsoch näringsdiskonten, emedan i de dertill erforderliga handlingar sällan några formfel förekomma. Deremot torde samma byrå, i början åtminstone, blifva mindre anlitad af lånesökande i bankodiskonten, emedan i de lånehandlingar som der inlemnas befinnas ofta formfel, om hvars rättande de enskilda kommissionärerna lättare kunna meddela de lånesökande underrättelse. Men äfven denna åtgärd torde allt mindre blifva behöflig ju mera allmänheten lär sig att i låneväg blifva ordentlig. Den ifrågavarande byrån kommer tvifvelsutan att med tiden högst betydligt minska den inkomst som lånekommissionärerna mu åtnjuta; men då den förra naturligtvis kan och bör fullgöra sitt åliggande mot en vida lägre provision än de senare, så blir arrangementet fördelaktigt för den lånesökande. Jag antager att äfven vid diskontkontoren i landsorted skall dylika byråer inrättas, samridigt med i riksbanken. Utan tvifvel tager det sig ganska kuriöst ut att vid riksdagsmannavalet för StrengnäsEskilstuna handl. Wedberg besegrade lektorn, s. d. expeditionschefen, Nordvall. Den förra skall vara en ganska rask köpman, men har hittills icke befattat sig med annat än köpenskap; den senare är en man med stor littorär och humanistisk bildning, och derjemte en ganska frisinnad man. Man får således, allt annat åsidosatt, en ganska besynnerlig föreställning om den ifrågavarande valkretsens uppfattning om de egenskaper som en representant företrädesvis bör besitta. Emellertid var det endast några få röster som hr Wedberg fick mer än hr Nordvall. Den petition som inlemnades till k. teaterdirektionen, undertecknad af den k. teaterns artister, i syftemål att fru Stenhammar skulle blitva reengagerad, torde sannolikt böra rubriceras mera såsom ett prof på supplikanternas personliga välvilja för konstnärinnan än som en allvarligt menad pression på teaterdirektionen. Men då hon sjelf icke i samma syftning vidtog någon åtgärd, utan intog en afvaktande ställning, var det påtagligt att den omförmälda petitionen icke från direktionens sida kunde föranleda till någon åtgärd. Allmänheten tyckes äfven ganska snart hafva försonat sig med tanken, att icke förr än nästa säsong åter få höra fru Stenhammar. De offentliga föreläsningar som i regeln hållas här hvarje Måndags afton på börsen, äro oftast ganska talrikt besökta och förtjena att så vara. För närvarande är det adjunk