Göteborgsposten – 3 december 1867, sida 1

— Bravo! vi skola då knipa bojaren; — I hjertat! — Skönt! ... Också har jag just sagt till mig sjelf, att han ingenting skullo förlora på att vänta! — Se der! sade persern i det han räckte honom en banknote, tag detta och var öfvertygad om att det ligger i ditt intresse att väl tjena mig. — Tack, min furste; ni skall bli betjent som en prins! ... Och jag skall ej spara på underrättelser till er!... Följande dag var truppen i Saint-Germain och började sin serie af föreställningar. Midt under en af dessa mottog impressarion on biljett, så lydande: tDu bör känna någon i baronens omgifning; jag måste ha dagliga underrättelser om hvad som tilldrager sig i hotellet vid Faubourg Saimt-Honorå. Asperginos svarade: Jag är förtrogen vin med hans kammartjenare, en skurk; ni skall ha era underrättelser. Dessa underrättelser voro smärtsamma, men denna omständighet borde ej göra den som begärde dem alltför förvanad. Alltsedan deras skilsmessa egde rum lefde Saint-Valicaz nästan uteslutande af Valentines frikostighet, eller af hvad han kunde hemta ur sådana grumliga källor som spel och hans vänner Portins och Cambrais starka kassakistor, hvilka blefvo allt mer och mer svåra att komma åt i samma man som hoppet att komma i besittning af grefve Briel de Saverlys hemligheter förminskades. Hvad beträffar den an