———7 D5D9j: Ä ? c nationala enhetssak, för hvilken man blödde vid Solforino. Härtill kommer den dyra tiden, som alltid varit fruktad i Frankrike, hvars finanser för öfrigt ingalunda äro af den art, att de tillstädja några extravaganser i torm af långvariga och dyra expeditioner. Frankrikes budget öfverstiger nu betydligt 2,000 millioner, den sväfvande skulden utgör nära 1,000 mill., den konsoliderade skulden, hvilken under Napoleon III tredubblats, har uppnått 14,000 mill., allt under det att skatteinkomsterna minskas. En närmare genomläsning af Napoleons trontal ger vid handen, att han ingalunda uttalat sig absolut vänligt mot Tyskland, såsom del först hette. Vi anföra som betecknande följande rader: Oaktadt min regerings förklaringar, hvilka aldrig skiftat i sin fredliga hållning, har man utbredt den tron, att hvarje förändring i Tysklands inre författning måste vara orsak till en konflikt. Detta osäkerhetstillstånd får ej vara längre. De förändringar, som egt rum på andra sidan om Rhen, måste uppriktigt accepteras, och det bör förklaras, att sålänge våra intressen och vår värdighet icke hotas, skola vi icke blanda oss i de förändringar, som skulle försiggå enligt befolkningarnes önskann. Jules Favre och Jules Simon tänka interpellera regeringen angående frågan om den personliga friheten. Arbetareskockningarne i Paris fortfara. Fabrikerna stängas, den ena efter den andra. Arbetarne gå sysslolösa och brödet är dyrt. De ultramontana, med biskoparne i spetsen, angripa hältigt undervisningsministern Duruy, derföre att han vill reformera undervisningen för flickor. De betrakta detta steg såsom fientligt mot kyrkan. Presterna ha genom undervisningen, hvilken ligger i deras händer, qvinnorna i sin makt och genom qvinnorna hålla de det moderna samfundet i schack. Detta är sålunda splittradt emot sig sjelt äfven i skötet af de minsta familjer, och derpå grundar det franska presterskapet i så betydande mån sin makt. Blir nu flickundervisningen reformerad och tagen ur presternas händer, skola dessa äfven förlora verktyget för sitt välde. Det är derför ej underligt, att de svarta (partie noire) uppresa sig häremot. En korporal vid det 31:sta linieregementet har i sina kamraters närvaro blifvit degraderad och ställts till justitieministerns förfogande, derför att han yttrat sig ogillande öfver den franska expeditionen till Rom. Redaktören at Progres i Lyon har åtalats derför att han i sin tidning intagit ett bref från en medlem af armeen, hvilket ogillar den franska expeditionen till Rom, och ej velat namngifva brefskrifvaren. I brefvet framställes Lyon-armen såsom protesterande mot interventionen i Italien. Teatrarne i Paris ha under expositionen gjort lysande affärer. Under månaderna April— Oktober 1866 inbragte de 9,640,216 fres 4 cent.; under samma månader 1867 deremot 16,533,365 fres 32 e, eller i år 6,893,149 fres 28 c. mer än året förut, hvilket gör ett plus af nära 1 mill. i månaden. Om man härtill lägger, att teatrarne under expositionen bjudit endast på skåpmat och således haft ansenligt mindre utgifter, kan man veta, hvad expositionen gjort godt endast i denna väg. Sista häftet af ÅExposition Universelle illustree, innnehåller en artikel af Michel Chevalier, kallad Richard Cobden, i hvilken de underhandlingar för första gången offentliggöras, som töregått undertecknandet af handelsfördraget mellan Frankrike och England år 1860. Rysslands framsteg i Centralasien väcka allmän äro i Ostindien. Man tror der allmänt, att Ryssland, Persien och Shir Ali, Afghanistans rättmätige beherskare, slutit förhund med hvarandra, för att åter uppsätta den sistnämnde på Rabuls tron. I ersättning för detta understöd skulle han då afstå Herat, som perserna skalle hålla besatt, tills Ryssland skulle vara i stånd att från Oxuslinien rycka fram mot det britiskt-indiska riket och samtidigt dermed angripa Konstantinopel. När det turkiska riket väl sönderstyckats, skulle Persien afträda Herat till Ryssland, som i ersättning skulle lemna det förra paschalikatet Bagdad jemte de med stor vördnad betraktade helgongrafvarne. Allt detta tros i Indien, hvarest på grund deraf stor oro råder. Times korrespondent befarar, att England skall komma att hårdt böta för sin nuvarande overksamhet och sitt lugn gentemot Ryssland. Märkligt telegraferag irån Calcutta, ett par veckor efter det nämnde korresp. afsändt sitt bref, att guvernören i Herat erkänt Rysslands suveränitet och att ryssarne tänka anlägga tre stora kommunikationsleder till Herat, Kabul och Kaschmir. Sultanens af Turkiet helsotillstånd har försämrats. Sedan den af Porten utsatta tiden för inställande af militäroperationerna på ön Creta nu sått till ända. har storvisiren offentliooiort