Göteborgsposten – 22 november 1867, sida 2

Article Image
ven skall makadamiseras, styrelsen måtte, för att under nuvarande stora arbetslöshet kunna bereda tillfälle till förtjenst åt den arbetsföra befolkningen, ega att lyfta ett förskottsanslag af 2,000 rdr för stenslagning, för hvilken stenbrytningen borde verkställas före den hårda årstidens början. Fullmäktige biföllo denna hemställan. På framställning af ordföranden beslutade stadsfullmäktige att vid nästa sammanträde välja en beredning af 7 personer för att förberedande granska magistratens inkomstoch utgiftsförslag I likhet med hvad föregående år egt rum beslöts att stadsfullmäktige vid nästa sammankomst skulle utse en komit bestående af 5 personer, hvarförutom fullm:e i Majorna skulle anmodas att utse 2 personer, för att uppgöra förslag till de särskilda styrelserna inom stadens förvaltningar. Slutligen inlemnade hr Berger ett förslag om att staden genom Hamnoch elfstyrelsens törsorg skulle anskalla en s. k. isbrytare. Stadsfullm. åtskildes derefter omkr. kl. 1 e. m. Mindre Teatern. Det i går afton gifna 1-aktsstycket Sista Natten vänder sig kring en just icke synnerligt originel ide. Intrigen är neml.: En ung fånge slumrar lugnt en afton, fastän han skall dö följande morgon. Hans fångvaktares fästmö får se honom och förälskar sig i honom. De förra båda skola trolofva sig samma afton. Fången utverkar sig tillåtelse att få bevista trolofningsbalen. Fästmön vill skaffa fången tillfälle att rymma; han vill ej, ty han anser sig ha gifvit sitt hedersord. Fängvaktaren ölverraskar dem, spelar den ädelmodige och vill låta dem fly tillsammans, men förekommes af den i dylika stycken oeftergifliga benådningen. Om, på grund af intrigens utslitenhet, sjelfva handlingen, oaktadt de spelandes förtjenster, icke förmådde rycka ivtresset med sig, smekte deremot den inlagda musiken ganska angenämt öronen. Till esterpjes gafs Lilla Matrosen, hvars sprittande och vackra toner utöfvade sin vanliga tilldragningskraft. M:ll Statlander hade fått sig tilelrollen anvisad och spelade litligt och ledigt, ehuru hennes något väl späda röst, om vi få begagna detta uttryck, stundom störde illusionen. Hr Tirander var en grof sjöbjörn och, såsom vanligt, inne i sin roll. Det inlagda dansdivertissementet väckte lifligt bifall, hvilket synnerligast tillföll m.ll Carlsson och hr Ullberg. I afton gifves, såsom förut nämnts, åter och för tredje gången farcen På Vift. Göteborgs Konstslitslotteri. Kgs bshde har under d. 14 d:s godkänt och stadfästat de af komiterade (hrr E. v. Schoultz, F. T. Blomstrand, G. R. Dahlander, J. G. Cavalli, J. A. Boman, C. J. Ahlin, P. A. Strandman och S. Meyer) upprättade stadgar för nämnde lotteri, ur hvilka vi anföra följande: Lotteriets ändamål är att genom inköp och bortlottning af utmärktare konstflitsalster uppmuntra och befrämja de sköna konsternas tillämpning på den inhemska industrien. — Lotteriets styrelse (hvilken som bekant utgöres af 9 personer) bestämmer lotternas antal och beskaffenhet för hvarje dragning. Vinsternas sammanlagda värde under en grupp af 3:ne på hvarandra följande dragningar skall utgöra minst 23 af lotternas sammanlagda värde. Högsta vinsten får icke öfverstiga 10 proc. af vinsternas sammanlagda värde vid samma dragning. Priset på enkel lott blir 2 rdr. Ingen lott är giltig, som e) är försedd med lotteriets och hufvudkollektionens stämplar samt hufvudkollektörens namnteckning. Vid köp af en lott till hvardera af tre på hvarandra följande dragningar lemnas rabatt af 14 i priset. Alla dragningar verkställas offentligen under styrelsens tillsyn samt den kontroll i öfrigt som kgs bfhde finner lämpligt förordna. Vinst, som icke tre månader elter dragningen afhemtas, tillfaller lotteriet. — Behällna vinsten af första årets lotterirörelse afsättes till bildande af en reservfond som utgör lotteriets rörelsekapital. Behållna vinsten af de derpä följande årens lotterirörelse fördelas sålunda, att andra året 50 procent, tredje året 25 proc. och hvarje påföljande år 10 proc. deraf afsättes till reservfondens förstärkande och resten användes till välgörande ändamål för konstflitens befrämjande samt understöd åt svenska konstoch slöjdidkare. Sakvas fullgiltig anledning att på sådant sätt använda hela nästsoregående årets behållna vinst, skall återstoden reserveras till framtida användande för samma ändamål. — När fråga uppstår om lotteriets up;lösning skall den efter sullgörande af alla lotteriets utestående förbindelser återstående kapitalbehållningen fördelas sålunda, att ena hälften tillfaller Slöjdföreningen och andra hälften IIandtverksoch Industriföreningen, börande dock dessa medel uteslutande användas till för industrien och konstfliten gagneliga, välgörande ändamål Göteborgs Telegrafstation har under 3:dje qvartalet af innev. år afsändt 11,561 telegrammer, för hvilka portot uppgick till 26,600 rdr, deraf 16,597 rdr 94 öre tillföll Sverige och 10,002 rdr 6 öre utlandet. Ankomna telegrammernas antal under samma qvartal uppgick till 12,720; antalet transitooch väderlekstelegrammer till 1,296. Hela antalet expedierade skritvelser belöpte sig så

22 november 1867, sida 2

Thumbnail