sådant fall hade den aldrig förr hvarken hört eller sett. Den öfverlade länge och väl; slutligen tillsades de tvenne barnen att framträda samt tillfrågades om den person, som förevisades dem, Vore deras pappa, hvartill de båda svarade -yes och bryderiet blef ännu större. Nu framträdde åter vår norrman och förklarade att om hans medförda vittnen icke voro tillräckliga att befria honom från den familj, som ville tilltvinga sig honom, så skulle han inom kort tid kunna anskaffa intyg från de personer, hos hvilka ban varit engagerad i Chicago och New-York, just deu tid som hans okända hustru påstod att han varit i Canada. Detta biföll domstolen och målet uppsköts på någon tid. Då parterna skulle utträda ur domstolen sade käranden, att norrmannen ändock vore hennes man och skulle blifva det så länge en af dem lefdes. Få nu sc hvilken af dem som har rätt. Sistl. Söndags afton arresterades af en poliskapten en utmärkt väl klädd, medelålders man, som spatserade på en af stadens gator mycket hastigt fram och äter, under de besynnerligaste ätbörder. Natten fick han tillika med andra arresterade tillbringa på polisvaktkontoret. På Måndagsmorgonen, då han fördes inför domaren, ådrog han sig såväl dennas som de öfriga närvarandes uppmärksamhet för sitt nobla utseende. På domarens första fråga hvad för landsman han vore, svarade han på franska: Fransman. Derefter tillfrågades han om sitt namn, hvarpå han svarade: Joseph Napoleon Bonaparte, son till exkonungen af Spanienk. Domaren såg förvånad på honom och bad honom icke skämta utan säga sitt verkliga namn och yrke, hvarpå den tillfrågade förklarade, att hvad han uppgifvit vore sanning, Åsamt att, hvilket han hoppades snart skulle inträffa, när drottning Isabella blefve störtad från Spaniens tron, han vore den rättmätige tronarsvingen. Något annat besked kunde omöjligt erhållas hvarken af eller om den elegante mannen, som talade en utmärkt franska och har förvånande mycken likhet med sin kusin, fransmännens kejsare. Domstolen kunde naturligtvis icke fatta annat än att mannen var vansinnig och sände honom derfore genast till ett hospital för att undersökas af läkare, på hvilkas utlåtande det skall bero när något nytt förhör skall hållas med denne mystiske person, hvarom icke någon härstädes, oaktadt gjorda efterforskningar, kan gifva den ringaste upplysning. Emigrationen hit har på senaste tiden åter tilltagit, hvilket är beklagligt för flertalet af de ankommande, alldenstund deana årstid elltid är svårast at erhålla arbete. Många saktorier och större verkstäder hafva alskedat ända till 3, af sitt arbetsfolk, mänaa hela personalen för någon tid; andra återigen nedsatt aflöningen, af den orsak att de icke hafva tullt arbete att gifva, men tycka det vara synd att afskeda sina arbetare. På landet finnes heller icke mycket arbete att få denna årstid, så att de personer som be ifva sig hit nu, göra mycket oklokt och få troligen en hård tid att kämpa emot öfver vintien. Under loppet: af 2:ne degar i förra veckan anlände icke mindre än nära 3,000 emigranter. Från d. 1 Januari till d. 1 November detta år hafva bär landstigit 208,428 emigranter, hvilket med c:a 3,000 öfverstiger det antal, som anlände under samma tid förra året. Återigen har statens emigrantkompani vidtagit en åtgärd, som är till stor, om icke den aldrastörsta nytta för ankommande emigranter. I förra veckan öppnades nemligen i Castle Garden, (emigranternas Jandningsplats), en anvisningsbyrå för emigranterna att erhålla arbete; denna byrå står omedelbart under emigrantkommissionens kontroll och emigranterna kunna der, utan någon afgift, inskrifva sina namn samt sin bostad. På denna byrå anmäla sig sådane personer, som åstunda arbetsfolk, uti hvad branche som helst, och emigranterna erhålla dessa platser genom byrång försorg. De kunna vara temligen säkra om att, då de erhålla arbete genom denna byrå, icke blifva utsatte för prejerier eller bedrägerier, hvilket eljest ofta är fallet med arbete som erhålles genom andra kommissionskontor härstädes. Hitkommande emigranter böra icke underlåta att genast vid sin ankomst låta iaregistrera sig på osvannämnde byrå, ty detta hindrar dem icke i adla fall att sjelfva under tiden söka sig annan anställning eller arbete och att antaga detta, om de finna det fördelaktigare. Sistl. Onsdag egde ett sammanträde rum härstädes emellan några här bosatte svenskar, för att göra en inbjudning till alla här boende svenskar, norrmän och danskar till deltagande uti en insamling för våra nödlidande landsmän i Norrland. Ett möte är utsatt till d. 13 d:s, då en komits för detta ändamål skall tillsättas. Förslaget tyckes omfattas med välvilja af alla som fått del deraf, oaktadt väl icke någon stor summa är att påräkna i anseende dertill, att flertalet af här boende svenskar icke har råd att gifva mycket, men huru litet det än blifver, visar det dock, att fastän vi äro långt skilda från våra lidande landsi män, vi alltid hjertligen deltaga i deras öde. I N—m — —