Göteborgsposten – 20 november 1867, sida 1

hafva någon rösträttighet eller kunna deltaga uti de j blifvande valen; de hålla sig dock förnuftigtvis till i det starkaste eller demokratiska partiet. i Resultatet af deras möten har jag mig icke bekant, men kan dock tryggt försäkra, att åt hvilketi dera partiet de sluta sig, deras vigt blifver mindre än ett hårs, uti den politiska vågskålen här i landet. I Svenskarne här i New-York synas på senare tider riktigt fått smak för att bilda komitter och kutarbeta förslagers; inom härvarande svenska societet är en komit6 tillsatt för att omarbeta densammas stadgar, och en annan dylik vald för att afgöra hurudana ordensstjernor, eller Cutmärkelsetecken dess medlemmar skola bära vid sina sammankomster, ett 4förslagt har blifvit väckt att inom eller i förening med svenska societeten bilda en slags klubb o. s. V., allesammans till ringa eller ingen nytta. En svensk förening som nyss bildat sig härstädes, och som deremot kan blifva af något intresse, är den Svenska Fruntimmersföreningen, hvilken stiftats af de qvinliga medlemmarne af Gustaf Adolss kyrka. Föreningens ändamåi skall blifva att genom sörsärdigande af nätta handarbeten och dessas utsättande till exposition och försäljning söka anskalla några prydnader till kyrkan, såsom altarduk m. m., samt om möjligt kunun bispringa fattiga landsmaninnor. Månne icke denna förening skulle kunna hoppas att vinna sympatier hos damerna i vårt gamla Sverige? Om så skulle vara vill jag gerna framdeles i mina bref orda mera derom. Staten Minnesota berömmes fortfarande mycket af personer som begifvit sig dit; inflyttningar dit pågå också flitigt. För någrä dagar sedan erhöll jag bref från en god vän som i September månad med sin familj afflyttade till staden S:t Paul i Minnesota. Brefvet är dateradt d. 21 Okt. och jag gör derur följande utdrag: Vi lemnade New-York d. 11 September och anlände till Niagara följande dagen, samt stannade öfver der för att bese fallet samt alla andra märkvärdigheter, hvilket var mycket intressant. Att beskrifva det på papperet förmår jag dock icke; derifrån fortsatte vi resan genom Canada, Michigan, öfver sjön Michigan, Visconsin till den vackra Misisippifloden hvarest vi foro på ångbåt till S:t Paul samt anlände hit efter fem dygus resa. Staten är ny, men går framåt med stora steg; här drifves en ganska betydlig handel, isynnerbet med pelsverk och spanmål. Här är ganska svårt art få rum ännu, emedan en mängd främlingar dagligen anlända, dock pågår dagligen uppförandet af byggnader i alla delar af staden. Alla som komma hit tänka blott på att förtjena penningar och jag har bört att detta lyckats. för en stor del efter endast en kort tids vistande härstädes. Klimatet är särdeles angenämt här, ännu är det ganska varmt, så att någon eldning ej kommer ifräga. Att tillverkningen af symaskiner uti Amerika sker i ofantligt stor skala är allom bekant; genom de beedigade uppgister, som nu sednast ingifvits till vederbörande, upplyses man att tillverkningen deraf under ett årg förlopp (det senaste) uti Förenta Staterna uppgåti till 170, 105 st. Häraf har det största manusakturbolaget, neml. Singer C:o tillverkat 43,053 st. Denna firma har nu utvidgat sin fabrik, så att der hädanefter kunna tillverkas 2,000 makiner i veckan, eller c:a 330 st. pr dag; detta faktori är beläget här i New-York, hvarest det sysselsätter en ofantlig stor mängd arbetare af båda könen; platsen, hvarest de afsätta största delen af sin tillverknig uti Amerika, näst efter New-York, är staden Chicago. En af våra skandinaviska bröder härstädes, en norrman, har för någon tid sedan råkat ut för ett besynnerligt och för honom ganska oangenämt äfventyr; han blef nemligen helt plötsligt af en poliskonstapel arresterad för det han för tvenne år sedan skulle helt hastigt forsvunnit ifrån sin hastru och 2:ne barn i Canada. Kommen inför domaren förklarade norrmannen, att hans arrestering måste vara föranledd af något missförstånd, alldenstund han alarig varit uti Canada och lössläpptes han emot borgen af 500 dollars för att han vid det blifvande rättegångsforhörereskulle inställa sig. Han infann sig också mycket ordentligt på den bestämda dagen, åtföljd af flera vittnen. Då målet påropades framträdde äfven ett fruntimmer, åtföljdt af 2:ne barn, en gosse och en flicka, samt flera vittnen. Fruntimret förevisade ett fotografiporträtt, som alla de närvarande förklarade vara den anklagade norrmannens porträtt. Fruntimret och 2:ne hennes vittnen aflade ed på att den ifrågavarande personen var hennes man, som för sju år scdan blifvit sammanvigd med henne i Canada och der vistats hos henne och barnen tills för 2:ne år sedan, då han lemnat dem utan att vidare låta höra af sig eller draga någon försorg för familjen. Hustrun intygade vidare, att hon i Maj månad detta år fått böra att hennes man skulle vara i New-York, och derföre begifvit sig bit för att söka reda på honom, hvilket nu ändtligen lyckats henne, och begärde slutligen att donistolen skulle ålägga hennes man att flytta tillsammans med henne. Mannen återigen beedigade att han aldrig varit i Canada, att han Laldrig förr sett det fruntimmer, som nu afgick ed på att han var hennes äkta man, samt att han sedan sin ankomst till Amerika icke varit på andra ställen än i Chicago och Nev-Xork, uti hvilken förstnämnde stad han gift sig med en tyska, som förlidet år dog här i New-York. Hans vittoven intygade att de 1858 bevistat hans bröllop med det af honom uppgifna fruntimret i Chicago samt ett af dem att vittnet nästan allt sedan denna tid arbetat tillsammans med den anklagade samt att han varit närvarande vid hang hustrus begrafning härstädes förra året. Efter hörandet af dessa vittnesmål bör man alls icke förundra sig öfver att domstolen råkade i bryderi; ett — DEER DEAR EKS KITE IEEE — —