orm!? Hm, det blir svårt nog, blef det förvånade svaret. -— Ha! nu har jag det, ljöd det åter plötsligt och ett leende spred sig dervid som ett solsken öfver supplikantens anlete, i det han ifrigt sporde: Råvål, hvart skall jag då vända mig, till Museum kanske: — Nej, Gudbevars, gå bara in i skräddeributiken i nästa hus, till hrr 8S. H. och bed att få låna hr S., ty det är en orm som jag närt i min egen barm. Historien förmäler icke om rådet följdes.