Från Landsorten. Ett samhällets olycksbarn. D. 19 åes stoc inför rätta i Mariestad en åldring på sjutio år, tilltalad för femte resan stöld. Den gamle, hvars namn är J. Hjelm, hade under sitt omkringdrifvande råkat på en landtgård, hvarest han kommit i kollision med sin nästas tillhörighet, men tyckes ha stulit endast för att råka i rättvisans armar och sålunda blifva räddad från utsigten att dö af hunger och köld. Den redogörelse han om sina lefnadsöden afgaf var särdeles gripande: Dömd till lifstidsfästning hade han blifvit insatt på Malmö fästning, der han uppförde sig så väl, att han år 1863 blef benådad, med förständigande att skaffa sig laga försvar. Han fick derjemte sörpassning till Karlsborgs fästning, i händelse svärighet skulle för honom uppstå att finna nägon, som antoge sig honom, men blef ej der emottagen, såsom varande gammal och orkelös och således oanvändbar till arbete. Nu återstod honom intet annat än att gripa till bettlandet, hvarmed han, med eländet och brist till trogna följeslagare, uppehållit sig ända tills han återgick till den gamla födkroken, för att, som nämndt blifvit, åtminstone rädda sig från att dö på landsvägen. Upptäckt mordbrandsförsök. Såsom ett tillägg till de många mordbrandshistorierna från Mariestads-trakten kan följande anföras: Natten mellan d. 18 och 19 d:s upptäckte patrullerande nattvakten å landeriet Sandbäcken, beläget en 1, mil från Mariestad, en karl som smög fram längs ladugårdsbyggnaderna. Misstänkande att nattvandrarens afsigter ej voro de hederligaste. ropade nattväktaren an honom och då intet svar derpå följde, gjorde sig väktaren redo att gå bröstgänges till väga. Den misstänkta figuren begaf sig då på flykten och lyckades undkomma, men vid sedermera i fähuset anställd undersökning påträffades å flera ställen materialier, hvilka utan tvifvel varit afsedda för anställandet af en bättre illumination på stället, något som dess bättre genom nattvaktens vaksamhet blef förekommet. EEE