Parisiska Rattsidor) af Alfred de Brähat och Octave Fre. Öfvers. De frågade efter hr de Saint-Valiez. På portvaktens svar att han icke visste om hr baronen tog emot, nämnde den ena af dem sitt namn. Portvakten betraktade honom med häpen min, ringde och upprepade dotta namn för baronens kammartjenare, Valentin, som kom på denna kallelse. Valentin, smittad af portvaktens häpnad, inbjöd de begge männen att följa sig, förde dem i en mottagningssalong, bad dem sätta sig och ilade skyndsamt till sin herres våning. Efter några minuter syntes han åter; baronen bad herrarne stiga in till honom. För att emottaga dem hade han stigit upp ur sängen och påtagit sin morgondrägt. Så snart de inträdde, riktade den ena af dem en hastig och uttrycksfull blick på honom, som tycktes vilja säga: Ni känner mig icke. Icke mindre allvarsam än sina besökare inbjöd SaintValiez dem att sitta ned och satte sig efter dem. ) Forte fr. N:o 251.