Göteborgsposten – 23 oktober 1867, sida 1

hinföra publiken. Denna visar sig ock vanligtvis mycket tacksam, ty scenerna afbrytas ofta af applåder och bravorop, hvilket naturligtvis mycket uppeldar de uppträdande konstnärerna. Efter ungefär en timma är representationen slut och vi begifva oss upp i de högre regionerna, d. v. s. uppför trapporna i det egentliga museet. Väl uppkomna är det första våra ögon ovilkorligen varseblifva en jättinna, sittande på en enkom för henne inrättad stol, ty på en stol gjord för en vanlig menniska, är omöjligt för henne att kunna sitta. Bredvid henne se vi en dverg eller rättare en dvergfamilj, nemligen general Tom Thumb med hustru och barn, alla med ganska proportionerliga och vackra ansigten, samt en ung man eller snarare yngling om 16 års ålder, med en korpus, icke gilvande efter för den i Göteborg välbekante doktor Dubbs. Väggarne i detta stora rum prydas at en mängd vapen och rustningar. Vi begifva oss nu i rummet till venster, hvarost vi få beskåda en mängd porträtter af Nordamerikas märkvärdiga män samt en mängd medaljer i koppar, brons, vilfver och guld. Men hvad är det för ett litet rum, hvartill dörren står halföppen? fråga troligen mina följeslagare. Jo, låt oss gå dit och titta, vi so då genom dörröppningen en dam, djupt beslöjad, sittande vid ett bord, stödjande hufvudet mot båda sina händer och nästan alldeles orörlig; det är den berömda spåqvinnan m:me Deland, (åtminstone står det så skrifvit på dörren till rummet) som derstädes vill afslöja framtidens hemligheter för den som vill träda inom dörrnn till hennes helgedom och offra 1 dollar. Jag tror att vi i stället begifva oss till den inbjudande buffeten som vi nu få sigte på och heldre offra vår dollar der för några frukter eller andra läckerheter hvarmed den alltid är försedd, tack vare mr Barnums omtanka om de besökandes lekamliga behof, som han på så sätt söker att tillfredsställa mot en liten oskyldig profit af c:a 200 proc. Vi begifva ess sedan en trappa högre upp. hvarest vi till venster få beskåda alla slag af verldens både kända och okända foglar, uppstoppade, från den lilla nästan osynliga Colibrin till den stora hafsörnen. Till hoger i den stora salen gå vi nu att se den stora kosmoraman. Här få vi skåda nästan alla bataljecener från krigot mellan Nordoch Sydstaterna, både till lands och sjös; vidare månskensaftnur på Missisippifloden, vid Niagarafallen och å flera andra vackra och märkvärdiga platser i Amerika, samt alla NapoIcon I:stes fältslag. I fonden af salen se vi ett stort vaxkabinett med en mängd både europeiska och amerikanska berömdheter. Men vi hafva ännu en våning att se och begisva oss säledes ännu en trappa högre opp. Här se vi rundt omkring väggarne från golfvet till taket en mängd burar inneslutande en otrolig mängd lesvando fåglar af alla slag och storlekar; största samlingen fåglar består dock af papegojor och kakadorer, prydda med alla regnbågens färger. Midt på golfvet i denna sal är placerad en ganska stor bur hvarifrån vi stundom hört både morrande och jamande, och då vi betrakta densamma finna vi att den bebos af hundar, kattor, råttor, dufvor, ekorrar och apor, hvilka samtliga synas trifvas ganska godt i hvarandras sällskape huru olika deras naturer än äro. Ännu återstår för oss att bese rummet der fiskar och snäekor förvaras, och vid vårt inträde der kanske vi af öfverraskning taga ett par s:egetillbaka. Vår uppmärksamhet har neoligen blifvit fästad på ett monstor, liggande midt på golfvet i en slags bassin; det är en lefvande aligator, icke just särdeles vackor att beskåda. För öfrigt är detta rum både vackert och intressant att bese; de vackra fiskbassinerna, garnerade med snäckor och växter äro nästan fulla med lefvande fiskar af allehanda slag Midt för den stora fiskbassinen se vi en dörr som leder till ett slags galleri. Naturligtvis gå vi äfven dit och befinna oå2s nu i ett vackert skjutgalleri, hvars väggar äro bebängda med alla möjliga slags skjutvapen. Om det roar oes kunna vi äfven en stund sysselsätta oss med målskjutning, men jag tror vi nu hafva uppehållit oss länge nog i mr Barnums miseum, sedan vårt vistande der medtagit ungefär fyra timmar; vi begifva ose derföre ned för de stora och breda trapporna. På den nedersta af dessa se vi ett stort plakat som meddelar, att på nedra botten, bredvid teatersalongen, är ett storartadt menageri att beskåda. Om vi gå dit så äro vi tilltälle att se utmärkta exemplar af lejon, tigrar, hyenor, dromedarer, buffeloxar, skallerormar och snart sagdt alla djur man hört omtalas. Här uppehälles man c:a en timma och således medtager ett besök i mr Barnums museum en tid af ungefär 5 timmar om man skall någorlunda grundligt beskåda allt, och det kan man för 30 cents. Mr Barnum är kanske en bland Newyorks rikaste män och förtjenar otroligt mycket penningar på sitt museum, oaktadt detsamma icke har fjerdedelen att uppvisa mot hvad det innehöll för några år sedan, innan en stor eldsvåda förstörde dess vackraste samlingar. N-m.