Göteborgsposten – 18 oktober 1867, sida 1

Hedlunds förslag om omorganisation af stadens magistrat och rådhusrätt. Beredningens förslag var i vårt Onsdagsnummer återgitvet, hvartöre vi här förbigå detsamma och öfvergå till diskussionen, Hr Philipsson omnämnde att hufvudorsaken till beredningens förslag om att begåra uppskof i politieborgmästarens tillsättning låge deri, att magistraten emot förmodan till K. M:t ingifvit ett yttrande angäende magistratens sammansättning, hvilket afveke från fullmäktiges beslut. Magistraten hade nemligen väl medgifvit att politieborgmästarens göromål borde vara större, men i stället lör att likt stadsfullmäktige föreslå, att han äfven skulle vara ordf. på en af rådhusrättens afdelningar, hade magistraten föreslagit att han, derest han dertill valdes, äfven skulle vara ordförande i drätselkammaren. Oberaknadt det besynnerliga deri att politieborgmästarens göromål skulle bero på att han blefvo vald4 till något annat, erinrade tal. om det oriktiga i att ban skulle vara ordförande i ett verk sådant som drätselkammaren, hvilket vore underordnadt magistraten, der han ju äfven är chef. Det vore derföre skäl att använda den utväg som beredningen funnit till att vinna uppskof, under hvilket administrationsfrågan kunde tagas vidare i betraktande. — Förordade dessutom en mindre redaktionsförändring. Hr Berger framhöll det olämpliga i att nu söka inhibera tillsättandet af politieborgmästare, då man hunnit så lingt att man vore färdig utsätta valdag. ÄÅssigten vore ju blott att inhemta erfarenhet om magistraten hade rätt i sin åsigt. Detta skulle utvisa ett vacklande, som ej funnes inom stadsfullmäktige. Hr Lindström fann det besynnerligt, att beredningen, då den blott skulle yttrat sig om hr Hedlunds förslag, här kommit med ett nytt sådant. Tal. trodde, att man, genom att ingå på förslagot, skulle göra sig skyldig till inkonseqvens. Om nu förslaget skulle upptagas till ny behandling, så kunde en ny förveckling uppsti, och på detta sätt kommer man ej till något resultat. Motsatte sig beredningens förslag. Hr v. Schoultz ansåg, att då i denna komitå sutit fackmän, hvilka låtit framskymta, att en genomgripande ombildning af magistratens vördnadsvärda institution kunde blifva af nöden, så vore det för dem, som ej närmare kände till juridiken, af nöden ait få en närmare utredning. Tal. förordade derför komitens förslag. Hr Hedlund omtalade, att komiten ansett sig böra föreslå uppskof, emedan K. M:t eljest kunnat fatta beslut i enlighet med magistratens förslag. Hr Hedlunds motion hade, för att man skulle kunnat yttra sig om den, sordrat svåra förarbeton. Tal. sjelf hade funnit, att de skulle räcka honom öfver hufvudet, och under sådana förhållanden hade beredningen afstått från att yttra sig om sjelfva motionen. Tal. hade för öfrigt genom denna velat framhålla den riktiga principen om jurisdiktionens skiljande från administrationen, så att den senare anlörtroddes åt af kommunen valda personer, på samma sätt som här är förhållandet i drätselkammaren, och framhöll tal. i detta afseende som exempel Schweiz. Det voro af vigt att få erfarenhet om resultaterna af föreningen med Majorna. Hr Berger framhöll, att det på intet sätt visats att fördelar af hr Hedlunds förslag skulle kunna vinnas. Hvad som är säkert är att man sjelf skulle visa sig vacklande genom att antaga beredningens förslag. Hr Hedlund kom med sitt förslag under det att ärendet var und:r behandling hos stadsfullmäktige; man hade då haft anledning att ajourvera berlutet. Men om man nu, sedan man fattat sitt beslut, inginge till K. M:t och begärde ytterligare besinningtid, skulle det frågas af hvad anledning. Jo! emedan hr Hedlund ingifvit ett förslag som man ej ens granskat. Beredningen har ej i något afseende yttrat sig bestämdt om detta förslag. Hr Philipsson yttrade, att han ej det minsta fäste sig vid hr Hedlunds förslag, men att han blott önskade få erfarenhet af Carl Johans församlings förening med staden, innan något vidare i afseende på administrationen vidgjordes. Hr Hedlund förklarade, huruledes vid reformen en sak vore den stora principen — tanken — och en annan detaljerna. Tal. hade blott velat framhålla principen; han önskade nu att frågan blefve utredd. Hr Lindström. Att politieborgmastaretjensten blifvit ledig är en tillfällighet, som ej borde leda stadsfullmäktige. En ordförande måste man åter ha antingen han kallas förste rådman eller borgmästare. Komiterades förslag syftar onekligen till en förändring i eit af fullmäktige fattadt beslut. Att godkänna detta är ej på sin plats. Hr Berger framböll att det kan vara beqvämt nog att stå och framkalla stora idter, men detaljmenniskorna, och till dem räknade tal. sig, visste nog att detta icke vore tillräckligt. Om man såder släppte ifrån sig besagde stora principer utan att tillika lemna deta jerna, så kan vanligt folk icke begripa en. Sedan diskussionen förklarats afslutad begärdes votering, hvilken utföll med 22 röster mot 10, hvadan stadsfullmäktige icke voro fulltaliga för besluts fattande, utan fingo till töljd deraf stadsfullmäktige ålskiljas straxt efter kl. 1 e. m. Svenska teatersäliskapet i Helsingfors, Det nya teatersällskapet i Helsingfors