Grefve de Larsigny fortsatte att hålla sig tillbakadragen så mycket som möjligt; Mathurine, ditlockad af den unga modrens passionerande utbrott, närmade sig och betraktade henne med beundran huru hon slösade sina smckningar och kyssar på sitt barn. Leonard njöt också med fortsatt djup rörelse af denna glädje, hvari han hade sin andel. Den blinda modren ändtligen, sittande bredvid sin dotter, var försatt i hänryckning; hon hade i sin ordning blifvit gripen af orörlighet, och tårar föllo den ena efter