Göteborgsposten – 12 oktober 1867, sida 2

bort den förhatlige statsmannen. Det högre presterskapet i Österrike vill ej veta af hvarken någon modifikation eller upphäfvande af concordatet med påfvestolen, hvilket tillförsäkrar den katolska kyrkan i Österrike en utomordentlig makt och inflytande. För Beust som protestant är concordatet visserligen en relativt likgiltig sak, men i Österrike har srågan om upphäfvandet eller bibehållandet af denna öfverenskommelse med curian i Rom blifvit dagens mest brännande fråga, hvilken sätter alla lidelser mer och mer i rörelse. Det liberala partiet på riksdagen i Wien begär dess upphäfvande, under det att de 25 cisleithanska biskopar, som varit samlade till en gemensam rådplägning i Wien under erkebiskopen, kardinal Rauschers ledning, hafva antagit en adress till kejsaren, i hvilken de förklara sig vara emot hvarje förändring af förhållandet till påfvestolen. Beust har d. 4 d:s varit i Ischl hos kejsaren och erbållit dennes bifall till vissa instruktioner angående concordatsfrågan, hvilka den österrikiske gesandten vid påfvehofvet, baron Häbner (som sjelt är sträng katolik) fört med sig till Rom och hvilka sägas vara mycket bestämda. Det är emellertid sannolikt, att mindre förändringar i concordatet icke skola tillfredsställa det liberala partiet, som fordrar dess upphäfvande och är hugadt att tillskrifva concordatet skulden till alla de olyckor, som drabbat Österrike. Beust, som af den österrikiska adeln betraktas som en parveny, har äfven en stark kamp att bestå mot denna adel, som vill undergräfva honom. Man kan dock ega skäl att hoppas, det han skall kunna bestå mot både adel och kleresi, ty han är dock en frisinnad man, och det är hvad Österrike i närvarande stund behöfver. I Frankrike talas f. n. mycket om en längre skrifvelse, som prins Napoleon tillställt kejsaren, efter det han återkommit till Paris och här funnit bekräftadt, att ett feberaktigt tillstånd råder bland menigheten. Prinsen uppmanar häri sin kusin att fortfarande hysa förtroende för de ministrar, som inom det närvarande kabinettet vilja fredens upprätthällande (Rouher och Lavalette). Men derjemte synes det nödigt att genom en förklaring i -Moniteureller ett bref till en af ministrarne eller genom trontalet till lagstiftande kåren i ett klart, otvetydigt och för alla begripligt språk tillkännagisva Frankrikes fredliga politik, i det han på ett absolut sätt proklamerar non-interventionspolitiken. Endast detta skulle kunna återgifva det upprörda folket det lugn och den handlingskraft, som skulle vara oundgängligt nödvändiga för dess vidare utveckling. Denna skritvelse påstås bafva gjort djupt intryck på kejsaren. Fould afled af en förlamning i lungan. Seineprefekten Haussmann har kallats till kejsaren, men först efter det denne erfarit Foulds död. Flera familjer hafva begifvit sig från Rom till Civita-Vecchia, för att stanna der under de fråmmande krigsskeppens skydd. Från Caprera har Garibaldi utsändt en ny proklamation, hvilken våldsamt angriper både påfven och kejsaren. Enligt uppgift från Amerika rasa gula febern och koleran förskräckligt i Texas och isynnerhet i staden Lagrange vid Colorado. Fängelserna öppnades för tångarne, på det de skulle kunna gripa till flykten för sjukdomen; lifemedel voro ej att få. Juarez i Mexico vill ej utlemna Maxi milians lik till amiral Tegetthoff, derför att denne saknar fullmakt från såväl österrikiska regeringen som den kejserliga familjen. a