Göteborgsposten – 12 oktober 1867, sida 2

Från Utlandet. De i går ankomna utländska tidningarne hade föga eller intet af intresse att meddela. Men det är alltid så, då en vigtig afgörandets stund är inne. Ett ögonblicks stiltje inträder, hvilken är liksom en mensklighetens reflexion och försjunkning i sig sjelf, innan den våldsamma brottningen börjas. Det är hvad man i Danmark kallar en Haveblik, eller ögonblicket töre stormen. Det är qvaft i atmosferen och endast här och hvar höras några stillsamma toner, hvilka qvädas till lugnets och fridens ära — en ironisk tankelek. Några ljungeldsfåror ha påfvens anathemer visserligen dragit upp på det politiska firmamentet; men de ha visat sig vara blotta kornblixtar och man har skrattat åt dessa löjliga försök af en gammal gubbe i Vaticanen att spela Jofur på en tid, då denne olympens höge potentat drages ned i sarcen aw applåderas eller hvisslas ut af habitugerna å Bouffes Parisiens och andra verldens småteatrar. Högst skrattade lejonet från Caprera och hans skratt fann gevljud på Uapitolium, hvarest man en gång skall lagerkröna honom sjelf eller hans häst, såsom den förste i Italienaren, under det att han skall på den gamla republikens jord återupplifva den gamla hederstiteln civis romanus, om. blott spindlarne i Florens och Tuilerierna icke snärja lejonet i sina nät och reda dess graf, innan påfveskapets trotsiga symbol S:t Petersdomens hvalf genljudat af bymner till Gud, utan synlig vikarie på jorden, gungande på srihetsentusiasmens vågor. Altgörandets stund är inne, och måtte, då kanondundret härnäst höres från San Angelo-borgen, verlden med romarena deri få se, ej såsom hittills tecknet af en ny påfves tronbestigning, utan helsningen att ingen verldslig påfve mera existerar! Emellertid spinna spindlarne, de spinna och spinna — och söka nu ätven att i sina nät qvälva det återuppvaknande gamla Österrikes späda frihet. Dennas främsta förkämpe är Beust, under hvars ledning äfven Habsburgarne söka frigöra sig från påfveväldet. De voro länge ett af dettas sista hopp, men nu hotar äfven det att försvinna. Jesuiterna äro derför i verksamhet och söka att intrigera