Göteborgsposten – 10 oktober 1867, sida 1

rad, uppfylld af elaka planer, skref han till Saint-Valiez det i föregående kapitel återgifna brefvet, som gat honom öppen fullmakt att plundra sin nevö. Men en olycka kommer aldrig ensam. Några dagar derefter under det juveleraren var sysselsatt att åvägabringa åtminstone sin sons adelskap och Amelies intagande i Mariw Besökelses orden presenterade sig hos honom en storhertiglig polischef. Det handlade om en uttrycklig order, att inom tjugufyra timmar lemra Florens med sin son. Den älskvärde Theobald hade icke funnit något roligare än att i detta ända till fanatism gudfruktiga Florens göra sin kur och försöka enlevera en ung novis, som han ofta hade haft tillfälle att se i samtalsrummet, under det hans syster talade med abbedissan, hvars skyddsling och förtrogna vänninna denna novis, dotter af en förnäm familj, var. Adelsbrefvet och dekorationen förvandlade sig således för denne moderne Don Juan i en fördrifningsorder. Lyckligt ändå alt kunna droga sig ur affären för detta pris. Se der hurn familjen Portin iemnade Toscanas hufvudstad under tyngden af en tredubbel motgång, och huru dess chef begaf sig i väg till Paris, fast besluten att göra sig skadeslös på andra operationer, som lågo honom icke mindre om hjertat.