Göteborgsposten – 9 oktober 1867, sida 1

och sedan sändas till Karlskrona) var ämnadt att förfärdigas under nästa år. Tidskrifter. Af Göteborgs och Bohusläna Hushållnings-Sallskaps Qvartalsskrift har Oktoberhättet kommit oss tillhanda, innehållande en forts. af en längre uppsats Om fruktträds skötsel (med planscher) och en annan intressant uppsats med rubrik ÅÅågra ord om 1866 års kreatursexport, hemtade ur Handlingar rörande landtbruket och dess binäringar. De för landtbrukaren värdefulla upplysningar, som här lemnas, torde kunna verka mycket godt och befrämja denna nya inkomstkälla för vårt land, hvarest flera provinser skulle i en rationel ladugårdsskötsel erhålla bättre inkomster, än i ett jordbruk, som ej öfverensstämmer med de klimatiska förhållandena och på samma gång det genom nyodlingarne föröder skogarne, äfven gör dessa mera oregelbundna och stränga. Af Småteckningar af En ungdomens vän, denna lilla älskliga barn-tidskrift, har femte häftet utkommit, innebållande: Familjen i prestgården: g) Slut på småsyskonens sagor; Samvetet; Familjen i prestgården: h) Ett besök ; Christopher Columbus; Logogryf; Achrostichon. Den lilla teckningen om Samvetet fram ställer i några enkla men gripande satser denna mäktiga gnista ifrån det gudomliga, som finnes nedlagd i menniskosjälen. Förf. säger: Alla krafter i naturen verka efter bestämda, oföränderliga lagar. Alla vexlingar inom bennes rike ske i en noga beräknad ordning, från hvilken ingen afvikelse är möjlig. Alla varelser och ting i naturen lyda Guds lag — lyda utan att veta det. Menniskosjälen är en kraft, som är högre än alla andra naturkrafter. Hon bar medvetande af sig sjell och sina handlingar och kan sjelf bestämma dessa. Derför styres hon också af en lag, som är högre än alla andra naturlagar, en lag, som icke oemotståndligt och ovilkorligt styr henne — såsom djuren styras as sin instinkt — utan som hon bör lyda af sin sria vilja. Så enart menniskan kommit till medvetande af sig sjelf, så snart uppfattningen af skilnad mellan godt och ondt börjar blifva klar för benne, känner hon denna lag — mer eller mindre — duvklare eller klarare — alltefter den olika utvecklingen af hvars och ens kända begrepp, men hon känner den alltid i någon mån. Denna lag talar till oss genom en röst inom oss, com säger oss, om det vi göra är rätt eller orätt. Den menniska bar ännu icke lefvat, som kan säga att hon aldrig sornummit denna röst, förutsatt att hon egt sina sinnens fulla bruk... Men om vi icke gifva akt på och vårda oss om att lyda denna röst, då skola vi småningom höra den allt svagare... Verldens omdöme skall alltmera tråda i stället för vårt eget medvetandes vittnesbörd och synas oss mera värdt hörsamhet än Guds röst i vårt hjerta. Känslan af Gnds närvaro skall blifva allt svagare hos oss, och det skell öolntligen synas oss som om Han droge sig tillbaka från oss i ett aflagset fjerran och blelve främmande för oss. Vårt tal, våra gerningar skola bära vittne derom. Om vårt lif skall blifva sannt menskligt — ett lif med Gud — eller blott skuggbilden af ett menskligt lif — ett lif utan Gud; det beror helt och hållet på om vi uppfatta och hörsamma den gudomliga röst i vårt inre, som vi kalla samvete. Den moderna fariseismen torde lägga dessa enkla sanningar på hjertat. Af den historiska tidskriften Danske Samlinger (Kjöbenhavn, Gyldendalske Boghandel) har tredje bandets första häfte kommit oss tillhanda, innehållande, såsom vanligt, flera aktstycken af värde för historiens vänner: Nye Bidrag til Oplysning om den danske Skueplads i dens förste Aar, meddelte af Chr. Brunn, II; Povel Jucls Projekter og hans Sammensvorgelse, et Bidrag til Eneveldens Historie, af C. E. Secher; Tre Breve fra Peder Gadske angaaende Pesten i Kjöbenhavn m. m.; Et Bidrag til Oplysning om Stemningen i Norge i Aarene 1786 og 1787, meddelt al Professor C. F. Allen m. m. Af den musikaliska tidskriften Zion, utgifvon af J. A. Josephson (Upsala, Esaias Edqvist), har n:o 6 ingått, innohållande: Gloria in excelsis Deo, af Piterluigi du Palistrina; På Christi Himmelfärdsdag af Karow; Pingstsång, af J. W. Franck; Arioso ur Oratorium Paulus, at Mendelsohn-Bartholdy; Choral från 15:de årh., efter Layritz; Bön om själefrid, af J. W. Franck. Af Teknisk Tidskrift för indusatriens idkare och vänner, utgifven härstädes af lektorerna