Göteborgsposten – 7 oktober 1867, sida 1

den mest gynnsamma för sädesinbergningen och en del af säden ännu stode ute, kunde man dock anse att öfverhufvudtaget landtbrukaren hade anledning till tacksam belåtenhet — glädja sig öfver skörden. I och för tids vinnande hade förvaltningsutskottet och bestyrelsen på förhand upprättat förslag till prisdomare, hvilken åtgärd på framställning af mötet gillades, hvarefter ordf. tillkännagaf att följande personer dertill utsetts, nemligen: För slöjd och husslitsalster: Fruarne Agrell, Nomell, Forssberg prostinnan Andersson, m:lI Haralde samt Öfvernt. Nauchoff, kapt. Ad. v. Proschwitz, hrr Rod. Bley, Hallman, Aug. Udagren och Amund Andersgson i Byten, För landtbruks-, ladugårdsoch trädgårdsalster: Aug. Hansson i Glaborg och Engelbrekt Halfvärdson i Hufveröd, För landtbruksredskaper: Hr O. Evers på Ström, major Neiglick och inspektoren Ödvall på Kasen. För Hästar: lopn. Axel Nycander, häradsböfd. Rosenqvist och veterinärläkare Lundberg. För Hornboskap: Hrr H. Engelke, Rob. Macfie, veterinärlakaren Tidholm och länsagronomen Brattberg. Öfverste Nauchoff gjorde derefter den framställning, att med uppläsandet af prisdom: rarnes utlåtande öfver husslöjder, äfvensom öfver öfriga inom elementarläroverkets lokaler uppställda föremål samt prisutdelningen sör dessa skulle uppskjutas till följande dagen, hvilken framställan bifölls sf mötet. Härefter framställdes de till mötets öfverläggning uppställda frågor: 1:0) Huru bör ladugårdsskötseln ändamålsenligt ordnas med afseende på den började exporten till England af ladugärdsprodukter, och äro några ytterligare åtgärder behöfliga för dess underlättande? Uti diskussionen häröfver deltogo: hrr Oscar Evers på Ström, som framhöll vigten af mera omsorg och vård för våra djurracer; distriktmejeriers inrättande i st. t. bymejerier; den lönande gödningen af kalfvar för den mindre jordbrukaren m. m., major S. Neiglick, om yttrade sig om nödvindigheten derjemte af skickliga kreatursryktare. Hrr Pettersson, Gyllensvan, ölverstelojtn. C. Neiglick och ordf. yttrade sig derefter, hvarefter, på framställning at den senare, mötet förklarade: svaret på frågan ligger uti de afgifna yttrandena. 2:0) Hvilken erfarenhet har inom länet vunnits om täckdikning med korta afstånd mellan dikena, och om sådan dikning, endast utförd der vattenstånd visar sigå Uvilket Ar det billigaste täckdikningsmatorialer? Denna trågas första moment söndersaller i 2:ne, med afseende på rationell täckdikning och derefter täckdikning vid vattenstånd:. Sedan hrr Gyllensvan, Evers, Pettersson, von Proschwitz och ötverstelöjtn. Neigliok deltagit i diskussionen öfver frågan samt täckdikningsnaterialets billighet derefter skärskådats al linsagronomen, forklarades: att mötet ansåg len rationella täckdikningen för den bästa, men der den ej i följd af omständigheter kan atforas, är dess tillämpning i och sör vattenstånd högst nödigt, samt att de lokala törållandena måste bestämma det billigaste täckdikningsmaterielet af sten, ris eller brända rör. 8:o) Bedrifves fiskerinäringen på ett tillfredsställande sätt, och — itoll så icke är — hvilka åtgärder böra vidtagas till dess förbättrande? Fiskeriintendenten von hlen gat i ett länsre intressant anförande en omfattande öfverolick at de olika fiskena: insjöfisket, hafsfisket och skärgårdsfisket, hvaruti klart framhöllos de rister, hvarutat hufvudsakligen insjöfisket och skärgårdsfisket lida, och uppdrogs åt hr v. vhlen, att utarbeta sitt antorande, och derefver öfverlemna detsamma till intörande i Husnällningssällskapets qvartalsskrift, hvarmed denna frågas behandling afslutades. 4: ) På hvad sätt kunna kommunerna verka för insättningar i länets sparbank, särdeles af den arbetande och tjenande klassen? Efter någon diskussion, förd af hrr öfverstelöjtn. Neiglick, Ordf. och Gyllensvan stannade motet vid det beslut, att det inskränkte sig till uttalandet af den önskan, att mötets ledamöter inom sina resp. kommuner ville verka rör insättningar uti sparbanker samt att dylika insättningar äfven borde på landet få aflemnas om Söndagarne. 5:o) Är det påståendet riktigt, att busslöjden icke AA —