Göteborgsposten – 28 september 1867, sida 1

— 7 2— 114 4444 l 778 11k1 BH A ansigtet, hvaremot den andre alltid är bseki— Nå ja, det är ju lätt förklarligt, inföll genast en annan, den ene dricker alltid mörk konjak och den andre alltid ljus! (vöteharg d 28 September 1867 Göteborgs-Posten för i dag utgår i 2:ne nummer, litt. A. och B. Det sistnämnda innehåller: Bref från Amerika; Div. notiser; Af kgs bihde afgjorda mål; Från Norge; IIvarjebanda; Sjotarteunderrattelser; Dödslista, samt Annonser. Väderlekstelegram af gårdagen upplyser att i förgår afton var norrsken vid Stockholm; i Gefle hade snöat. I går var regn och svag SSV. vind. Vid Haparanda steg barometern hastigt. Skattemötet. Med mötet i Thorsdags alton afslutades denna för svenska förhållanden ovanliga företeelse. Mötet öppnades, sedan proi. v. Schoultz blifvit återvald till ordförande, af frih. E. Leijonhufvåd, som erinrade om, att man ej genom några halfummars diskussion kunde förändra en redan bildad och rotfästad åsigt. Dersore hade komiterade beslutat att i allmänhet så litet som möjligt försvara sin framställning. Tal. ville dock att man i försluget skulle läsa, ej hvad man kunnat skrifva, utan biott hvad man skrifvit. Lika stor motståndare till det orimliga penningväldet, som tal. varit, lika stor motståndare skulle han ock blilva till den satsen, att den fattige skulle ösa ur den rikes ficko. Rektor Heurlin twodde ej att någ.n ville misskänna afsigten med komiterades förslag, men lade mycken vigt på formen, uttrycken i densamma. Tal. trodde att uttrycket berösva den fattige ete., borde utbytts mot ett mildare. Följakiligen yrkade han bifall till d:r Dicksons förslag. Framhöll att en stor klass, den med 2 å 3,000 rdrs inkomst, blifvit förbigången i komiterades förslag. D:r Dickson framhöll ånyo, att kommunalförfattningen ej tilläte någon jemkning, och ville tel. derföre att man skulle formulera den punkten af komiterades förslag, om hvilken man nu hade att tala, 3 2 mom. b sålunda: Den omständigheten att kommunalbidragen, enligt gällande lag, utan all jemkning uttaxeras i förhå!lande till bevillningen ... Hr Blomstrand framhöll hvad han vid förra möten omnämnt, att mången kan vara rik med mindre inkomster, då han är i tillfälle att lägga upp något. Iaspektor Olsson ansåg att man i stället för att bestämma existensminimum, såsom nu sker, till 300 rdr för både gifta och ogifta, så skulle detsamma för gifta pessoner besiämmas till 1,000 rdr, hvarföre detta belopp således skulle vara skattefritt, då det är alldeles nödvändigt för en familjs uppehälte. Hr Cederskog framställde en något förmildrad redaktion af komiterad-s förslag. anmärkande, att då den mindre bemedlade kommer med klagomål vill gerna den rike läsa mellan raderna. Hr A. F. Larsson protesterade emot att arbetarne skulle anses som Åtiggare, hvilket blefve fallet om de äfven vid en inkomst at 1,000 rdr befriades från all skatt. 2) t vore orätt att skjuta arbetaren framför sig och begagna honom till käpphäst i alla möjliga fasoner. Haradsh. Berqer ville framhålla att mötet hlott kunde uttala sin egen äsigt och icke stadens. Talade not ordsvammel, hvartill komiterade skulle gjort sig skyldiga, ville se saken till godo och instämde i d:r Dicksons amendemen.. Efter någon yiterligaro diskussion skreds på framställd begäran tili votering, hvarvid d:r Dicksons amendement erhöll ofve vägande majoritet, och blef totta således mötets beslut. I afseende på mom. c af 2:dra punkten i komiterades förslag föreslog d:r Dickson att densamma skulle få följan e lydelse: Sättet för val af kommunalrepresentanter ... Har-dsh. Berger talade ur sin synpunkt som s adefullmäktig för antagande af d:r Dicksous förslag. Det låge mera i denna del af komiterades förslag än flertalet trodde. Frih Leijonhufvud uttalade, mot en af hr Berser framställd förmodan, att ej komiterade menat det stadsfullmäktige skulle sakna sina kommistentera förtroende, utan blott att flertalet af väljande sakna representanter. Hr Cederskog framhöll, att så som det nu är täldt kan ej förtroendet för stadsfullmäktige vara allmänt. Hr Blomstrand visade att öm ej orättvisa bekyllningar för höga skatter skola kastas på stadsnllmaktige, så måste folket ega känsla af att sjelfva 1a valt dem. D:r Dickson medgaf att komiterade ganska rikigt sagt det valen til! stadsfullmäktige ej vore egnade tt ingifva allmännare förtroende. Hr Philipsson instämde i der Dicksens förslag, i mycket merasssom komiterades rubbade gruuden för en antagna nya representationens första kammares al Någon handske ville tal. att man ej borde ut Asta, såsom komiterade gjort. Frih. Leijonhufvud ansåg att man, ifall man funo grunden felaktig ej borde låta ahälla sig från it äfven förändra derpå hvilande del af byggnaden. Vid anställd votering antogs med majoritet d:r vicksons förslag till amendement. I afseende på 3:dje punktens mom. a framlemide d:r Dickson ett amendement. SOo hr D. dock ke höll på detta blef komiterades versiou efter nåon diskussion antaget af mötet. Mom. b i samma punkt godkändes utan aiskuson. I afscende på mom. c af punk en s ingaf d:r )ickson följande ändringsförslag: — — — — Säan ändring i kommunalförsattningarne att det åt kom-unen medgifves vidsträcktare rättighet. ån nu är ilet, att besluta om skattejemkning. Tal. motivade sitt ändringsförslag dermed att blott konung och iksdag kunde ändra den nuvarande kommunalbekattningen. Hrr Blomstrand och Philipsson framhöllo sina igter om tolkningen af SS 58 och 59 al kommunaladgan. Då sedan stadsfullmaktiges behandling af