taga en resa, skall du följa honom och uppgöra affären med houom långt f.ån Paris, då du finner ett passande tillfälle — Förtröffligt, för tusan, ypperligt! — Jag tror till och med, att du skall förtjena dina pengar med en dubbel tillfredsställelse. — Verkligen? Och hvarför det, får jag fråga. — Emedan mannen, som du skall döda för tusen francs, hade du svurit att döda för ingenting ... Han kallar sig ... Leonard Dourbans. — Guldarbetaren! utropade banditen hoppande ned från sin säng. Guldarbetaren! ... Ha! ha! ha! tillade han, utbristande i ett fruktansvärdt skratt. På mitt hedersord, om det icke vore en afslutad affär, skulle jag hafva gifvit er rabatt. Och fattande med kraft den hand, som den andre icke räckte honom, skakade han den i sina, skrattande fortfarande på sitt afskyvärda sätt. XVI. Natten till den 18 December. Vi känna nu allt, som är nödvändigt att veta angås ende Leonard Dourbans och den i hans spår följande banditens samtidiga närvaro i Rouen. Asperginos, inblandad i denna dubbla intrig, räknade också på att deraf draga dubbel fördel. I betraktande af dess lösa grunder kallade han det att hålla hög bank.