Göteborgsposten – 19 september 1867, sida 2

pani voro tröstlösa öfver att icke kunna hafva tillegnat sig och efter hvilket de sprungo med nästan lika mycken ifver som efter de åtskilda delarne af Marbodi verk. Med feberaktig ifver slukade Leonard dess innehåll: Min son. Detta är mitt femte bref; jag ämnar tillskrifva dig sex. Då jag icke vet, hvar jag skall låta dem komma dig tillhanda, emedan jag är fången, och i mina grymmaste och trolösaste fienders våld, antyder mig allt, att jag icke mera skall återse dig, hvarken dig eller din syster, eller din förträffliga mor. Dessa bref är då mitt yttersta medel att underhålla mig med dig. En man, som har medlidande med min nöd, åtager sig att fördela dem på trogna händer, så att om du någonsin återvänder till Frankrike, ett af dem åtminstone måtte falla i dina händer. Jag har redan tagit min tillflykt till samma utväg med de fyra delarne af Marbodi verk, men jag kunde då dela ut dem sjelf och välja mina medhjelpare bland folk, åt hvilka jag gjort några tjenster, och hvilkas redlighet är mig bekant. Du skall i din ordning hopsamla dessa fyra delar, och begagnande det sätt hvaraf vi förut betjenat oss alla gånger, då vi behöft utbyta meddelanden, som vi velat dölja för oinvigde, skall du der lätt finna allt, som är af vigt för dig att veta. Dessa hemligheter innehålla mitt testamente, och du skall utföra det. De skola säga dig, att jag har uppfyllt mitt verk, jag också Det är en förmögenhet jag testa