Göteborgsposten – 18 september 1867, sida 1

Göteborg d. 18 Septembor 1867 Göteborgs och Bohusläns landsting. Sedan protokollet för föregånde dags sammanträde blifvit justeradt, företogs i går val af tvenne ledamöter för länet i riksdagens första kammare. För detta val redogöres på annat ställe i tidningen. Sedan ofvannämnda val blifvit verkstäldt, företogs länssparbankens sammankomst. Härvid upplästes direktionens och revisorernas för sparbanken berättelser. Af dessa inhemtades att revisoreraa äfven detta år gjort framställning om att en sparbankens skuld at 4,182 rdr 88 öre till landstingets kassa skulle afskritvas, enar landstinget iklädt sig ansvaret derför. IIr Norrman förklarade i egenskap at direktionsledamot att med sparbankens stigande utveckling någon afskrifning väl ej behöfdes; men att man dock kunde upptaga ofvannämnde summa bland landstingets reserverade medel i stället för att betrakta densamma som en landstingets fordran. Detta bifölls. — Af revisionsberättelsen inhemtades för öfrigt följande: I sparbanken hade under året insatts 425,442 rdr 82 öre, eller 11,596 rdr 20 öre mera än under året 1865. Är 1866 hade uttagits ett belopp af 368,953 rdr 23 öre mot 257,957 rdr 63 Öre år 1865, eller 110,995 rdr 60 öre mera under 1866 än 1865. Denna ansenliga skilnad förklarades genom den bögre ränta som på andra båll kunnat erhållas. — Delegarne godtgjorda räntemedel hade för år 1866 utgjort 17,519 rdr 76 öre mot 10, 751: 73 år 1865, hvaraf man finner en tillökning af 6,768 rdr 3 öre. Sockenafdelningarne, hvilkas antal fortfarande är 84, hade år 1866 insatt 15,682: 60 mot 17,015: 55 år 1865, utvisande en minskning af 1,332: 95. Rantevinsten för året hade utgjort 4,134: 16 mot 3,071: 21, således en tillökning af 1,062 rdr 95 öre. Direktionen erhöll tacksam decharge för sin förvaltning och mötet beslöt att uttala sitt erkännande för tjenstepersonalens sätt att utföra sina åligganden. Ett förslag af direktionen om att i kontrabok, som hos sockenkomitå uttagits, skulle kunna få innestå ända till 500 rdr, i stället för som förut endast 200, blet i enlighet med reglementet förklaradt hvilande till nästa landsting. Val företogs derefter till direktörer i sparbanken för nästa år i stället för de afgående. Irr C. E. Norrman, O. Evers och d:r C. Dickson återvaldes. Invalde blefvo hrr P. Billqvist, C. M. Nyström och J. P. Valentin. — Till direktörssuppleanter valdes hrr J. Rubensson, v. häradsh. A. Löfmark, A. Lampe, H. Ahlberg, mantalskomm. C. F. Jansson, J. A. Boman, M. 0. Gädda, v. pastor A. Blidberg, J. G. Busck, Ang. Röhss, P. Welin och E. Dickson. Till revisorer för året återvaldes hrr H. Ekman, H. Schmidt och E. Christensson (denne etter lottning med fabrikör O. Hasselgren). Till revisorssuppleanter utsågos landtbrukaren C. Nilsson på Höga och kommissarien J. E. Tillander. Häradshöfd. A. Svalander hade ingifvit förslag om att reglementet för Göteborgs och Bohusläns Skyddstörening mot verkan af hagelskada, antaget vid 1863 års lagtima landsting samt at kgs bfhde godkändt d. 6 Okt. 3. å., må af landstinget förklaras upphöra att gälla antingen genast eller med utgången at innev. år. — Härvid hade motionären framhållit att tvånget i afseende på denna assuransförening icke kunde fördragas af länets jordbrukare; att det nu gällande reglementet icke vore tillämpligt på en frivillig skyddsförening, och att ej landstinget, utan de i föreningen ingående, borde uppgöra reglementet för föreningen. En liflig diskussion uppstod i afseende på detta vigtiga ärende. Bland hufvudargumenter för och emot torde få anmärkas: Hr 0. Evers framhöll att beskattningen till hagelskadeföreningen icke vore mera att beklaga sig öfver än all annan beskattning af landstinget. Hagelskador vore så till vida olika med alla andra olyekor för hvilka landtbrukaren vore utsatt, att de ej kunde afvärjas genom menskligt förutseende. Göteborgs och Bohusläns geogiasiska figur gjorde att blott smärre stycken af dess hela längd blefve utsata för olyckan och detta visade att ej stora olyckor på en gång kunde inträffa. Beskattningen utgjorde blott några och sjutio öre på helt hemman och tal. hemställde om detta vore dryg beskattning. Om ej nå—