Göteborgsposten – 3 september 1867, sida 1

nade stället utbringa ett fyrfaldigt lefve för kammarherre Fahnehjelm, som beredt dem denna angenäma utfärd, hvilket naturligtvis med dånande hurrarop besvarades. Hemfärden liknade bortresan, punschbuteljerna som tycktes aldrig vilja taga slut kommo åter fram och gjorde sin rond, sånger och muntert glam omvoxlade och man kom allmänt öfverens om att dagen var glad, emedan det var en glad dag, Vid Place de la Concorde skiljdes man åt för att i spridda grupper tillbringa aftonen, som man för bäst ann. Det stora Taylorska nätet, i hvilket äfven våra Upsalasångare låtit fånga sig, tyckes ej vara tillräckligt starkt spunnet och börjar visa tecken att brista i sina maskor. Den till i afton bestämda konserten på Stora Operan är tillsvidare inställd. Måhända kommer den att ega rum om Lördag, fast efter törändradt program. Det talas om en opera af scenens egna artister, mellan hvars akter studenterna skola komma att utföra sina sånger. Den stora Hymne å la Paix måste strykas, de många olika bidragande elementerna kunna ej bringas att draga jomnt. De tillämnade solonummerna at fru Amanda Palm och pianisten Hartvigson komma förmodligen också att försvinna, något bestämdt derom vet man ännu icke. I morgon afton skall emellertid sjelfva täflingen försiggå. I dag anlända belgiska och tyska samt måhända äfven schweiuiska sångföreningar. Täflingen skall ega rum i en Salle Vauxhalle eller något dylikt vid Rue de la Douane, bakom Chateau dBau. Noua allons nous faire battre, mais ca ne fait rien yttrade belgiernas direktör vid afhörandet af de friska körerna i Måndags. Om Lördag afton blir belgiernas stora bal, dit skandinaverne äfven blifvit inbjudna och der bvar och en på sin biljett får medtaga så många damer han kan anskaffa. Att dit kommer diverse slags folk tyckes bjudningskortet antyda på hvilket finnes tryckt med stora bokstäfver: Une mise convenable est de rigueur.