Göteborgsposten – 3 september 1867, sida 1

—599 holländska kunna ej amerikanarne begagna. Engelsmännen ha ett par öar, hvilka skulle lämpa sig för amerikanarnes bruk, och det skulle, uppriktigt sagdt, icke förvåna, om Storbritannien för den kära fredens skull och ett godt pris en gång erbjöde sig att afträda en af dem till broder Jonathan; men f. n. unnar denne neppeligen sin äldre broder någon valuta, utan förbehåller sig kanske att en gång i tiden taga dem allesammans med våld. Då det förhåller sig sålunda, skall det ej kunna förvåna allmänheten här i Danmark att höra, att de på senare tiden från Vestindien mottagna bref nästan alla omhandla möjligheten af öarnes afträdande till Förenta Staterna. Frågan tyckes närmast vara väckt i följd at den nordamerikanske senatorn Doolittles besök i Danmark denna sommar. Men oafsedt denna kanske tillfälliga omständighet, har man dessutom, i följd af den amerikanska regeringens öppet och ofta uttalade önskan i denna riktning, till den grad vant sig vid att betrakta den antydda möjligheten som sannolik, att frågan ständigt dyker upp på nytt. Under kriget med Sydstaterna lågo nästan ständigt amerikanska krigsskepp i S:t Thomas hamn, för att passa på blokadbrytarne från Liverpool. Sedan krigets afslutande har detta förhållande ej förändrats; der finnas tvärtom snarare flera krigsskepp och de uppehålla sig der längre åt gången. Öarne ha blifvit hufvudstationen för de amerikanska kryssarne i dessa farvatten och anlöpningshamn tör dem, som skola till Sydamerika och Stilla Hafvet. Då statssekreteraren Seward för c:a två år sedan besökte öarne, sattes hans besök genast i förbindelse med den förestående afyttringen, och att denna en gång kommer till stånd, förefaller öarnes innevånare så naturligt, att nästan hvarje obetydlig omständighet är tillräcklig för att sätta sinnena i rörelse och ånyo väcka frägan. Artikelns författare söker derefter bevisa, att i rent ekonomiskt hänseende det måste vara en fördel för öarne att komma under Unionen, och fortfar: För England skulle afyttringen kanske vara mindre angenäm, men det synes mig ej vara någon anledning för handen att i här ifrågava ande fall tästa något afseende vid detta land. Vårt förhållande till Frankrike är ett annat. Jag tror icke, att det skulle vara svårt, att öfvertyga franska regeringen om ändamålsenligheten af ett sådant steg, ej allenast ur dansk, utan äfven ur fransk synpunkt. För Frankrike måste det neml. vara af vigt, att Danmark blefve så starkt som möjligt. Genom öarnes afyttring kunde det på samma gång få en stor penningsumma och tillfredsställa befolkningens önskan. För penningarne kunde det öka sin pansarflotta och sitt värn. Teater, I Söndags gafs för tredje gånzen under denna sejour Hamlet, hvars utörande ej ger oss någon anledning att modiiera vårt förut uttalade och motiverade omdöme. En oangenäm oreda med gasen inträffade i Söndags vid representationens början, i det gasen åtskilliga gånger slocknade, så att ridån först kunde gå upp närmare kl. 8. Ga3en var under hela aftonen miserabel och de spelande fingo en hemsk och dyster färgskiftning i blått, hvilken ofta kunde komma en att tro sig hafva spöken framför sig. Intrycket förhöjdes naturligtvis ingalunda häraf. I morgon gifves till förmån för fru Charlotte Raa tör första gången ett folkskådespel Svantevits Dotter, från danskan, hvilket i Köpenhamn uppleft en lång följd af representationer och der gjort en ovanlig lycka. Fru Raa har städse åtnjutit härstädes publikens synnerliga yanest, hvilken helt säkert skall skaffa sig uttryck äfven i morgon. Konsert kommer att gifvas härstädes nästa Thorsdag af fru Wailhelmina NerudaNorman. Simpromotion egde i går rum kl. halt 5 e. m. i härvarande simskola, som var festligt och smaksnllt prydd med blomsterguirlanler och mångfärgade flaggor. Ett stort antal