Göteborgsposten – 2 september 1867, sida 2

Article Image
fordrar nu 3,500 fres om dagen af nämnde herrar. Komitån har förgäfves bjudit honom 40,000 fres, för att han skall återlemna sitt privilegium. Det säges, att den påflige nuntien i Paris, megr Chigi, skall afgå från sin post och efterföljas af msgr Franchi. erkebiskop i Thessalonien och utmärkt prelat. Englands kronprinsessa, den nyss så sköna Alexandra, lider ännu af sitt onda i benet. Detsamma är mycket stelt, och prinsessan kan ej gå utan stöd. Den engelska expeditionen till Abyssinien närmar sig mer och mer sitt förverkligande. Admiralitetet har inbjudit till entreprenad å transportfartyg. Endast sådana fartyg få anmälas som ha mer än 1,00 tons drägtighet och kunna gå till sjös inom tio dagar. i Från Italien erfor man, att det första lokomotivet passerade d. 27 Aug. för första gången den hjelpbana, som för ötver spetsen af Mont Cenis. Italienska regeringen låter genom den officiösa Itahe uttryckligen tillkännagifva, att hon ej känner det ringaste till alla rykten om en aftalad sammankomst mellen Victor Emanuel och kejsaren af Österrike i Paris. Från Spanien erfares ingenting med säkerhet. De mest motsägande berättelser komma öfver gränsen. Dock tyckes man i Paris hysa de bästa förhoppningar om frihetens seger, och man låter temligen oförstäldt förstå, att revolutionen nu fått den utvecling, att hon ej gerna kan duka under. Derjemte visar man sig säker nu,. att den är riktad emot dynastien. Den preussiske prinsen Carls ställning såsom furste af Rum eni en synes allvarsamt hotad. Medelklassen i Tyskland, som lockats af sin orubbliga tro på Bismarck och hans planer, af hvilka denna furstekreering varit en, att mycket starkt deltaga i det rumeniska statslånet, som upptogs i våras, känner sig mycket orolig. Man fruktar, och detta med rätta, att man skall förlora ej allenast ränta utan äfven kapital. Personer, som äro bekanta med förhållandena i Rumenien, påstå, att furst Carl ej kan i det afgörande ögonblicket lita på sin arm6... Detta är äfven troligt, ty rumenierna tåla ej Ryssland och måste inse, att det är Rysslands ärenden furst Carl är ämnad att gå. Från Polen skrifves, att lärarne och lärjungarne i de blandade gymnasierna förbjudits att med det nya skolårets början inom skolorna tala sinsemellan något annat språk än ryska! Lärarne ha äfven tått befallning om att afraka sina skägg och lärjungarne att kortklippa håret.

2 september 1867, sida 2

Thumbnail