Göteborgsposten – 26 augusti 1867, sida 1

för minst lika många hundra badgäster äro väl litet. Skulle — till det aldra sista — någon undra på nvarföre jag vågat nämna mig Heimdal, så bör upplysas att det icke skett derföre att sagans Heimdal behöfde mindre sömn än en fågel eller derföre att han kunde höra hur gräset växte och såg lika väl om natten som om dagen, utan at det skäl att Heimdal — Dalin må säga hvad han vill om att Heimdalsmythen blott är en oklar framställning at Merkurius — är ett kärt namn för hvarje halländning, alldenstund han af sagan berättas såsom landets första bölding, om ej landshötding. Derföre tecknar jag mig — för oåterkalleligen sista gången — Heimdal.