Göteborgsposten – 19 augusti 1867, sida 2

Från Utlandet. Ryssland har lidit ett på samma gång märkligt och kännbart nederlag hos vestmakterna. Sedan man från högre ort i Frankrike förbjudit det nya ryska lånets notering på börserna och Ryssland derför i stället vändt sig till England, har det nu lidit den smäleken, att se lånet röna det fullständigaste fiasco, fastän kapitalerna hopa sig till nästan förfarande mängd, utan att kunna finna placering, och discontot nedsjunkit till ett hittills okändt minimum. På londonerbörsen göres alldeles intet i det nya lånet. Orsaken härtill är lätt att finna. Den ligger uti den misskredit, hvari ryska regeringen råkat genom sina raskt på hvarandra följande lån, och i den allmänna bristen på förtroende till statslån, hvilken tyckes skola bli ett af de utmärkande kännetecknen för vår tid. Med undantag af Preussen och England finnes det i närvarande stund faktiskt ingen enda europeisk stormakt, till hvars finansförvaltning den stora allmänheten sätter förtroende. Då Ryssland under auspicierna af ett sådant hus som Baring gör ett så exempellöst fiasco, finnes det föga hopp om, att dylika finansoperationer skola kunna lyckas äfven för andra smärre stater, och månget projekt har ock skyggt vikit tillbaka sedan dess, hvilket förut afvaktat det ryska lånets framgång, för att, i händelse detta lyckades, genast visa sig för offentligheten. Det talas åtminstone tillsvidare ej mera om de projekterade spanska, portugisiska och egyptiska lånen. Vi nämnde ofvan, att det oaktadt kapitalhopningen i massa tortfar. Den är, skritves det från London, så stark, att för c:a en vecka sedan det orimliga ryktet kunde finna tilltro, att den största af de engelska bolagsbankerna snart ej mera kunde emottaga några räntebärande deposita. Endast det är sannt, att i dessa instituter deposita endast låta förränta sig med söga mer än en pret och att de sjelfva ej veta bättre råd med de penningar, som bli dem anförtrodda, än att köpa consols, hvilket det stora bankhuset London and Westminster Bank gjort, på några dagar till ett belopp af 1 mill. pund, under det Union Bank samtidigt inköpte dylika för 300,000 p. sterl. Det kan ej betviflas, att i allt detta har det politiska osäkerbetstillståndet en högst betydlig del. Och härtill bidrager märkligt Rysslands hållning mot Österrike samt Preussen tvetydiga politik. De båda förra makterna stå redan såsom tvenne arga hundar midt emot hvarandra. Ryssland formligen utmanar Osterrike hvarje dag och söker att draga till sig alla dess slaviska undersåter, hvarför det tillochmed gått så långt, att de österrikiska tjenstemännen å gränsen mot Ryssland fått sträng befallning om att noga öfvervaka de resande derstädes. De ryska agenterna korsa ock hvarandra inom Österrikes alla slaviska provinser ifrån Böhmen ända till Galizien. Ryska spioner, judiska köpmän, kringresande sångare göra i kapp moskovitisk propaganda. Österrike har således allt skäl att hälla ögonen Öppna, isynnerhet som Preussen å andra sidan drifver emot detsamma tysk propaganda, för att komma åt dess tyska provinser, och Italien fortfarande är opålitligt, emedan Österrike ännu har qvar områden med italiensk befolkning. Redan är ep tnurra kommen på