Göteborgsposten – 17 augusti 1867, sida 1

Tullauktion. Vid den tullanktion som i går egde rum å 62 kistor och 437 säckar sjöskadadt socker, hit ankommet från Bahia med briggen Helene, kapt. Service, försåldes hela partiet till högst 14 och lägst 5!, öre pr oförtulladt skålpund. Ny konditorirörelse. Landshöfd-embetet har tillätit konditorn Rudolf Frich från Schweitz att här i staden idka konditorirörelse. Efter hvad vi förnummit kommer hr Frick att ha sin lokal i källarvåningen af hr Rapps nya hus vid Skeppsbron. Upsalasångarnes Pariserfärd. Före de unga sångarnes afresa från Upsala firades derStädes 2:ne fester, hvilka skildras i N. D. A. för i Tnorsdags på följande sätt: I förgår samlades alla sångarne på Flustret i Upsala för att göra hvarandras bekantskap något förtroligare än hvad som kunde ske vid repetitionerna. Festen börjades med en af d:r Arpi föreslagen allmän brorsskål och öfvergick derigenom till en familjesest. I går afton kallades de till samma ställe på inbjudning af stadsboarne till en afskedsfest, hvilken prof. Nyblom öppnade med ett kort och njertligt välkommen. Prof. Holmgren tog sedermera till ordet och framböll i ewt lifligt och ofta gripande föredrag det mål, till hvilket de resande hade att sträfva: Sverige har aldrig, sade ban, utsändt en mera dyrbar och stridsglad trupp till främmande land än denna gången. Han såge redan en liten gryning till de Jjusa kommande tider, då icke stålet utan kulturens vapen skola afgöra huruvida en nation får existera eller mås e gå under. Han gjorde sängarne uppmärksamma derpå, att deras rykte redan hade gått dem förut, buret på näktergalars vingar: på Jenny Linds, Louise Micheslis och Kristina Nilsons m. fl, och han förklarade sig viss om att de skulle veta häfdaesittrykte. Han bad slutligen de unga kämparne öppna oma hjertans lältflaskor och fylla dem till bradden med de tusende välönskningar, som nu strömmade öfver dem och som afven skulle följa dem på vägen, och efter några ord af varm tack till hr Arpi slöt professorn med att föreslå en skål för de resande och deras lycka. D:r Arpi besvarade skålen och sade sig resa med full förtröstan och tillförsigt, men varnade dock de hemmavarande för att göra sig allt för stora förboppningar om det resnltat sångarne möjligen kunde åstadkomma. Prof. Nyblom uppfordrade, efter några glada skildringar ur sina och hr Arpis gemensamma kamratminnen från skola och studentlif, de närvarande till en särskild skål för sångens anförare. Derefter föredrogos åtskilliga saker: ett poem af hr Centervall, ett löjeväckande horoskop för sängarnes blifvande resor till lands och sjös af hr Lundsttom samt ett innerligt vackert afskedsqväde af hr Södermark som i morgon kan läsas i Upsala-Posten och som derifrän säkerligen kommer att smyga sig in uti mera än en af våra tidningar. — Festen slöts straxt före klockan tolf och efter många handtryckningar och farväl sökte de unga sångarne en kort hvila tills de i dag med jernvägen begafvo sig till hufvudstaden. Det var tidigt på morgonen, men starka, flera gånger upprepade, fyrdubbla burrarop i banhallen visade, att de qvarblifvande vännerna rätt mangrannt hade infunnit sig både morgnade och vakna. Studentkonserten i Stockholm. D. N. berättar härom: Aldrig ännu har studentsängen gästat Stockholm utan att blifva mottagen med glädje at gammal och ung, och oförsvagad visade sig i går atton entusiasmen för den yppersta kör i Sverge. Icke heller saknades anledning dertill, ty såsom gårdasens kör var sammansatt har studentsången väl aldrig varit det. 2,500 å 3,000 åhörare hade, oaktadt en så stor del at Stockholms bemedlade befolkning nu bor på landet eller är stadd på resor, infunnit sig för att höra huru den svenska sången skall blitva representerad vid den europeiska täflingen i Paris. Man fick höra de sånger, som för oss äro så kära: Wennerbergs Fanmarsch, -Vågenaf Laurin, Suomis sång, Vären är kommen, len svärmiska Brudeterd i Hardanger, Geiers Stilla skuggor, Otto Lindblads Ångvätssång, Neckens Polska och till slut den storartade hymnen af Wennerberg: Gud om styrer tolkens öden — en af de mest najestätiska nationalsånger som något folk can uppvisa. Det oöfverträffliga utförandet af Brudeerden i Hardanger öfverväldigade all ortodox espekt för lokalen, och förtjusningen gaf sig uft i dundrande applåder, för hvilka studentören gar sin tacksamhet tillkänna genom att MOAe——:t.—— I genast tillbaka med ett qväfdt utrop af öf