samtliga ställe JH 41 10pfUIIfET 101SAaS a —— r— — — till kommer att det ej är ett eller annat enstaka konstverk, hvarpå man koncentrerat de olika artisternas uppfinningsoch arbetsförmåga, utan att hela de långa gallerierna utefter den ena öfverraskningen följer tätt på den andra, det ena mästerverket öfverglänses af det andra, frågar man sig med häpnad, hvar skola alla dessa dyrbarheter hamna, hvilka. äro de lyckliga dödliga, som få hvila sig på dessa svällande divaner, som få spegla sig i dessa jättetrymåer, som så värma sig framför dessa rikt ornerade chemincer, hvar taga penningar till att betala alla dessa dyrbarheter med? Lyckligtvis tillåter jag aldrig afundsfurien att fräta mitt hjerta men här skulle hon hafva en ypperlig anledning att gripa mig med sina skarpa klor. Några priser fiunas ej utsatta på dessa möbler men fabulösa summor måste de uppgå till om man börjar försöka kalkylera dem. Jag hörde nemligen at en svensk bildhuggare som sjelf arbetat på ett af dessa skåp i elfenben och ebenholta, att arbetarne betalats med femton francs om dagen och fingo ändå uttryckliga order att icke arbeta för fort utan gerna låta det gå långsamt blott det blefve väl utfördt. Då hvarje litet blomparti sålunda redan stiger till ett par hundra francs, hvad skall då icke en hel möbel kosta? At möbeltyger, tapisserier och mattor finnes äfven en riklig mängd utmärkta saker så väl från de kejserliga gobelinstabrikerna, hvilkas arbeten nästan kunna tagas för oljemålningar, som ock från enskilda fabriker, hvilkas artiklar om de ej kunna fullt mäta sig med de förstnämnda dock komma dem mycket nära. Till mobilier räknas äfven tapeter och dekorationer i hvilken fabrikation fransmännen ätven obestridligen intaga första rummet. Man ser också deraf hela serier eom i rikedom, smak och finess täfla med och öfverträffa hvarandra. I samma rum der. de kejserliga gobelinerna pryda väggarne har Sevressabriken anordnat sm dyrbara utställning af sitt likaledes verldsberömda postlin, i synnerhet en mängd vaser, såväl efter antiken, som i modernare stil, hvilkas smidiga och eleganta former täfla med de utmärkta målningarne derpå att ådraga sig uppmärksamheten. At serviser finnes likaledes en varierande mängd, af hvilka en del äro inlagda i prydliga kartonger för dem som önska medtaga dem som dyrbara minnen at expositionen. Bland konstalster, som äfvenledes fått sin plats i de kejserliga sabrikernas salong, är den kejserlige prinsens vagga, skänkt af stalen Paris d. 16 Mars 1856. Vaggan, som skall föreställa ett skepp. staden Paris vapen, är af rosenträ och siltver. Vid hntvudgärden eller aktern af fartyget reser sig en staty, Frankrike, som häller den kejserliga kronan utsträckt, för att tjena till fäste för gardinomhängena. I fören breder en örn ut sina vingar. Vid sidorna äro fyra ovala emaljinläggningar, framställande kardinaldygderna Klokheten, Styrkan, Rättvisan och Måttan. Det hela efter en ritning af hr Victor Baltard, direktör för staden Paris byggnadsarbeten, har atgått, åtminstone hvad silfverarbetet beträfur, från br Froment-Meurices rara stt nytt storartadt arbete är att förvänta, som, muru ofullbordadt, också finnes 2 Det är likaledes beställdt af staden Paris och usedt för kejsarens salong i hotell de Ville. Det är en chemingeprydnad eller något dylikt och består af kejsarens byst i en enda grön sten, aquamarin, på on sotställning af röd jaspis och silfver. Vid sidorna tvenne grupper i qvinnor och barn, personifierande freden ch kriget. På dessa figurer skola de nakna partierna, ansigten, händer och ben blifva af RR MMMm-—m————-sem———— A—AäApNmw