Göteborgsposten – 10 augusti 1867, sida 2

Säfvodals Iläradsrätt A tjenstens vågnar hade kronolänsmannen Molin tilltalat hemmansegaren Erik Åkerström i Lexby och bans dräng Edvard Andersson samt August Andersson i Brunnegården, för tylleri, oljud och slagsmål d. 24 Juni 1866. . Samtlige svaranderna tillstädeskommo, Åkerström genom ombud, och erkände de åtalade förseelserna, men uppgålvo att de i afseende å förefallet slagsmål träffat förlikning, hvaremot åklagaren förmenade att då slagsmålet varit af gröfre beskaffenhet och skett å helgdag, vore ban berättigad och skyldig att fullfölja åtalet. Sedan häradsrätten förklarat åklagaren berättigad härtill, anställdes förhör med svaranderna Edvard Andeisson berättade att han jemte Åkerström och Aug. Andersson ifrågavarande dag varit tillsammans och druckit så att alla tre voro öfverlastade; gräl hade då dem emellan uppstått och slutligen urartat till slagsmål; sedan detta upphört och de inkommit i Akerströms rum gick denne ut och hemtade en knif, hvarmed han, inkommen igen, stack Edvard Andersson så att tvenne större sår uppkommo, ett på armen och ett under densamma. August Andersson uppgaf att de å Midsommardagen förl. år först voro hos Åkerström och drucko tills de blefvo öfverlastade. Derefter gingo de in till Anders Olausson i Lexby; när de åter begåfvo sig ut från denne, började de att slå mössorna af hvarandra, hvaraf uppstod krångel. Åkerström upptog då en sten och kastade den i hufvudet på August Andersson. Då de sedermera åter gingo in i Åkerströms hus, kastade denne först en butelj i ansigtet på August Andersson, hvarefter den senare under uppkommet slagsmål erböll knifsår på högra handen, kindhenet, i nacken och i hjessan. kerströms ombud åberopar såsom vittnen drängarne Gustaf Adolf Björk, Frans Björk och Efraim