Göteborgsposten – 8 augusti 1867, sida 1

befann sig, hos hvilken det mycket lätt kunde hända, att man icke fann några penningar, förr än han återfick medvetandet, tömde Amelie sin börs i fru Blairzots händer och bad henne icke spara någonting. Då hon åter uppstigit i vagnen med fru de SaintValiez, lät Amelie af baronessan göra sig noga underrättad om läkaren, som skulle komma till Leonard. Ehuru något förvånad och kanhända till och med litet förlägen öfver dessa frågor, hvartill hon förgäfves sökte förklara sig skälet, skyndade hon sig att gifva den unga flickan alla de upplysningar denna begärde. Som Amelie tycktes isynnerhet önska att veta timman, då Frådeåric antagligen skulle göra sitt besök, sade fru de Saint-Valicz, att han skulle utan tvifvel komma genast han erhållit hennes bref, således mellan sju och nio, Efter att hafva gjort ännu några promenader med baronessan och tröstat många olyckliga, återförde Amelie fru de Saint-Valiez till sitt hotell. Huru stor vänskap den unga flickan än hyste för baronessan, hade hon synbarligen brådtom att skilja sig från henne. Så snart hotellets tunga port tillslutit sig efter fru de Saint-Valiez, tillsade Amelic sin kusk att föra henne tillbaka till gatan Banque. Lyckligtvis för henne, hade m:lle Portin genom sin välgörenhet och sina goda gerningar förskaffat sig en alldeles egendomlig ställning. Man betraktade henne snarare som fru än som ung flicka. Hon kunde gå ut ensam och gå in öfverallt, utan att någon dervid kunde göra anmärkning. Hon hade icke haft nå