Göteborgsposten – 5 augusti 1867, sida 1

1867. sammans 29,000 röster. Af dessa 1, 800 personer kunde 86, hvilka egde de flesta rösterna, afgöra ett vals utgång emot alla öfriga röstberättigade. Hr Wistrand hade för sin del funnit en förändring i röstberäkningsgrunden önskvärd, men på de af beredningsutskottet anförda, af talaren åberopade, skäl biföll han utskottets hemställan. Hr Staff trodde visserligen, att ingen praktisk fördel genom en förändrad grund för röstberåkningen skulle erhållas, men fann billighet och rättvisa fordra en förändring i samma grund. Tal. fästade äfven uppmärksamheten på den likgiltighet, som vore rådande hos Stockholms röstberättigade medlemmar i afseende å utöfvande af kommunala skyldigheter, och framdrog som exempel derpå, huru ifåtaligt kyrkostämmorna äro besökta. Tal. tillstyrkte äfven den föreslagna komitän. Hr Hazelius ansåg denna fråga röra hela landet och ville j att Stockholms kommunalstyrelse skulle befatta sig med densamma. Detta tillhörde riksdagen. Han förklarade dock sin åsigt vara den, att grunden för röstberäkningen vore obillig och o:ättvis, Hr S,öberg trodde, att regeringen snart skulle se sig nönsakad att taga initiativ i denna fråga, men ansåg derjemte Stockholms kommun böra åt sig häfda äran att vara den första kommun i riket, hvars kommunasstyrelse sökte bereda rättelse i nu förhanden varande orättvisa i afseende å röstberäkningen vid kommunalval. Hrt Weser, Carlson och Hierta talade äfven fö: bifall till nedsättande af en komit. Sedan diskussionen förklarats slutad biföllo stadsfullmäktige, att en komit skulle nedsättas, och besloto derjemte, att densamma skulle bestå af 7 utaf stadsfullmäktige valda ledamöter. Då sammanträdet började lida till slut inträffade det i Stockholm ovanliga törhållandet, att vid pass kl. 10 på aftonen så många ledamöter aflägsnat sig, att de qvarvarande icke lagligen kunde fatta beslut, och att sammanträdet af detta skäl måste ajourneras till nästa Måndag. Det är eget nog, säger N. D. A. med anledning häraf, att, då man i stadstullmäktiges sammanträde får höra uttalas ganska befogade anmärkningar öfver den om bristande allmänanda vittaande likgiltighet, hvartill de kommunens medlemmar göra sig skyldiga, som ej ega annan rätt i dess angelägenheter än att utvälja dem, som skola vårda desamma, likadana anmärkningar äfven skola kunna, och detta med vida större fog, riktas mot dem, som erhållit och mottagit ert sådant förtroende. yckt hos D. F. Bonnier. Konsert gafs söndagen d. 28 Juli af m:ll Jenny Memsen i Alingsås för fullsatt salong och med största bifall. Bidrag till skogsafverkningens historia, I Umebladet finnes intagen en att. f. öfverjägaren G. E. Lind till kgs bihde i Westerbottens län ingifven rapport af d. 17 Juli, hvilken hufvudsakligen innehåller följande: Bemälde öfverjagare hade af kgs bihde blifvit beordrad att inom sjette och sjunde revieren vidtaga sådana anordningar, att kronans under beslagsanspråk der anhålla skogseffekter icke måtte medfölja 1 flottningen al sågverksbolagets virke. På detta sätt tillvaratogos efter 11 bivattendrag inom sjette revieret tillsammans 1,046 sågtimmerträd och 5,683 sågtimmer, men för att kunna behålla detta virke erfordras daglig bevakning öfver detsamma, synnerligast fram på sommaren, då mörka nätter inträffa. Med flottningeu och islossningen hade likväl eudast inom Lycksele och Sorsele socknar afgått 3,681 sågtimmer eller träd, hvilket ej kunnat forhindras dels i brist på medel, dels till följd af det ringa antal bevakare, som äro stationerade inom revieret, och dels genom effekternas vidt kringspridda läge. Vid den tid virket togs i förvar var mycket svårt att erhålla folk till någorlunda måttligt pris äfvensom att anskaffa mat åt personalen, cmedan en namngifven flotiningschef i hrr Dicksons tjenst, efter hvad det berättas, nppmanat byamännen i Windel Gransele att ej bispringa bevakningen med födoämren. Vid inbergandet af det i beslag tagna virket efter Umans vattendrag anbragtes en bom i Lycksbäcken för att förhindra utflottningen af kronans trävarueffekter, hvarefter utgallringen af virket egde rum natten mellan d. 2 och 3 Juli. Baggböle sågverksegares ombud behagadeicke infinna sig, ehuru kalladt, vid denna förrättning, hvilken han ville hafva uppskjuten till d. 5 Juli. Sedan fördelningen andock försiggått, fogades anstalt om virkets inbergande uti den s. k. Djupskolan vid Lycksele kyrkoplats, hvilket ock skedde; men efter hvad öfverjagaren Lind sederwera erfarit bar det på detta sätt förvarade timret blifvit bortstulet natten mellan den 11 och 12 dennes, då flotniagen passerade Lycksele. Det inom sjette och sjunde revieren i beslag tagna virket utgör ej mindre än något öfver 20,000 sågtimmer, hvilka hvarken Baggböle sågverksegare eller Ume ångsågsbolag velat inköpa, troligen emedan de tyckas hafva detta virke så i sina händer, att de anse sig kunna derför bjuda hvad dem godt synes. Slutligen tillägger Lind: ,Under sådana törhållanden och då man har att göra med personer, som fullkomligt ställa sig utom lagen, som genom sina ombud omöjliggöra eller försvåra statens tjenstemäns och betjentes bemödanden att, sin pligt likmätigt, göra lagen efterlefd, som trotsa allmänhetens omdöme om deras yrke, som icke draga i betänkande att, efter hvad här ofvan är nämdt, bryta bommar och bortföra kronans egendom, under dessa förhallanden. säger jag, synes, att hvarken gällande lag och författningar äro tillämpliga och tillfyllestgörande eller att den myndighet, som staten gifvet åt sina jenotemän, är tillräcklig. — Jag vågar odmjukligen