Göteborgsposten – 30 juli 1867, sida 2

tre hufvudsakliga vilkor till framgång för qvinnor af denna klass: ett anständigt möblemang, en elegant toilette och rika förbindelser, det vill säga bekantskapen med en liten krets af rika personer af godt stånd. Det var denna lilla sysselsättning i synnerhet, som hade uppslukat tre fjerdedelar af hans förmögenhet. Till ersättning hade hap i galanteriets verld förvärfvat sig den mest afundade ställning och en verklig makt ... Han hade i synnerhet bibehållit ett visst inflytande hos de flesta af sina fordna elever, för hvilka han alltid förblef en trogen vän, men också stundom en tyrann, ty det var mycket sällsynt att icke en eller annan ägde i sitt lif någon hemlighet, som gjorde dem beroende af denna deras frivilliga eller nödtvungna förtrogne. Faustina mottog gladt hr de Saint-Valiez och förde honom till sin boudoir. — Hur fan befinner du dig här, min vän? frågade baronen, som vi förut sagt. — Det är min ryss, som har hittat på att sålunda begrafva mig lefvande, svarade den unga qvinnan. — Mazikoff? — Precis, återtog den unga qvinnan, för hvilken vi måste förmildra vissa allt för pittoreska uttryck. Föreställ er, baron, att Mazikoff är svartsjuk, men svartsjuk som en tiger. Han har varit nödsakad utt ge sig af på den der märkvärdiga resan, ni vet ... en resa, för hvilken han varit på väg sedan två månader minst ... — Ja, jag vet ... — Full af förtroende till min dygd, kunde han icke